110 ton uttjänta fiskeredskap har sedan slutet av 2019 tagits omhand och återvunnits för att inte riskera att bli skräp. Men framtiden är oviss för projektet Fiskereturen.
Sedan slutet av 2019 har projektet Fiskereturen, ett initiativ från Håll Sverige Rent, Sotenäs kommun, Båtskroten och Fiskareföreningen Norden, med hjälp av finansiering från Havs- och vattenmyndigheten (HaV), kartlagt och samlat in uttjänta fiskeredskap som annars hade löpt en risk att skada naturen. Hittills under projektet har 110 ton fiskeredskap samlats in. Det handlar till exempel om hundratals fiskenät.
Uttjänta och övergivna fiskeredskap som hamnar på fel ställen i haven och i vår natur är ett stort miljöproblem. Redskapen bidrar till spridning av mikroplaster, kan snärja in fåglar och däggdjur och fortsätter att fiska under lång tid, så kallat spökfiske.
– Fiskeredskap står för en stor del av det skräp som finns i den marin miljö. Så kallade spöknät eller burar kan fortsätta fiska i många år, utan att någon vet om det. Fiskereturen handlar om att färre redskap ska hamna på fel ställen och fler redskap ska gå till återvinning, säger Johanna Ragnartz, vd Håll Sverige Rent.
På sajten fiskereturen.se har ägare till fiskeredskap kunnat höra av sig och be att få hjälp med återvinningen av uttjänta redskap. Något som ofta kräver manuellt arbete för att till exempel separera plastnät från vajrar eller blysänken innan varje del kan återvinnas. På den marina återvinningsstationen i Sotenäs kommun har man specialiserat sig på det arbetet.
Många har tack vare finansieringen från HaV kunnat få hjälp med att återvinna redskap. Men projektet löper ut i år och nu är framtiden oviss. Håll Sverige Rent, Fiskareföreningen Norden, Sotenäs kommun och Båtskroten vill att det fortsatt satsas på det här arbetet.
– Vi måste väcka ett medvetande att havet inte är en soptunna. Men det är inte heller okej att elda upp eller gräva ner redskapen, säger Sixten Söderberg på Fiskareföreningen Norden.
– Det finns ju en färdig och fungerande organisation i hela landet och på Västkusten även med fasta insamlingsplatser, så nu måste vi nå ut till kunderna, säger Josefin Arrhénborg på Båtskroten.
– Vi, som en liten kustkommun, är glada och stolta över att vara med och ta hand om så mycket fiskeredskap. Nu hoppas vi på att vi kan fortsätta detta arbete för att minska andelen fiskeredskap som hamnar i havet och naturen även i framtiden, säger Erik Goksøyr på Sotenäs kommun.
– Det är viktigt att vi inte tappar fart i det här arbetet. Risken är annars att fler fiskeredskap ställer till problem i miljön. Förlorade redskap kan bli dödsfällor på botten och plast och metaller kan läcka ut i havet. Och det är det ju ingen som vill, säger Johanna Ragnartz, vd Håll Sverige Rent.
Visste du att…
I våra hav flyter det runt mer än 150 miljoner ton plast.
Varje år ökar mängden plast med mellan fem och tretton miljoner ton.
Förlorade fiskeredskap utgör 27 procent av det marina skräpet.
94 procent av all plast i havet syns inte, utan ligger på havsbotten.
Forskare varnar för att det kommer finnas mer plast än fisk i våra hav år 2050.
Fakta om Fiskereturen
Ge dina gamla fiskeredskap nytt liv. Du kan återvinna dina gamla tinor, burar, nät och ryssjor genom www.fiskereturen.se
FAKTA om fiskeredskap i Sverige
Sverige hade år 1997 37 600 fiskenät med en total årslagd längd om 123 000 km. Redan 2014 hade användningen minskat med 84 % jämfört och idag används endast 5–10 % av näten yrkesmässigt. Fiskeredskap som hamnar på fel ställen i haven och i vår natur är ett stort problem. En stor del av den plast som hamnar i våra hav och på våra stränder kommer tyvärr från fiskerelaterade källor.
Fiskeredskap är en besvärlig återvinningsfraktion. På grund av att de ofta stora och svårhanterliga redskapen består av många olika komponenter så som bland annat stålvajer och blysänken så krävs ett intensivt manuellt arbete för att separera dessa delar så att de ska kunna återvinnas och inte hamna i deponi.
