Regeringarna i de nordiska länderna har gemensamt lämnat in ett förslag på ett immateriellt kulturarv. Det är första gången som Sverige står bakom en nominering till listan – och det är med stark sjöhistorisk anknytning.
Pressmeddelande:
– Det är genomgående de ideellt engagerade som tagit initiativet till nomineringen – något som vi på Sjöhistoriska museet glatt oss åt. Tittar man på det levande maritima kulturarv som finns i form av de k-märkta fritidsbåtarna så finns det runt 20 båtar som är byggda i klinkteknik, säger Fredrik Blomqvist intendent på Sjöhistoriska museet, som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer.
Klinkbyggd jaktkanot byggd av Göran Snaar i Karlskrona.
Bland de k-märkta fritidsbåtarna finns långedragsjullarna Nabben II och Ella-Stina byggda på Orust respektive Säffle, motorseglaren Carola byggd i Holmsund utanför Umeå och campingbåten Hillmarina byggd i Söderköping. Här finns även stjärnbåtarna Gudingen och Jazzmuss byggda i Nacka respektive Orust. En klassisk båttyp som också är klinkbyggd är kosterbåten – där k-märkta Aura och Tärnungen, båda byggda på Orust, är bra exempel.
– Man kan av byggorterna konstatera att de mindre varven runt hela landet byggt båtar i denna teknik. Bara för de k-märkta båtarna finns exempel från bohuslänska Strömstad via Orust, Ronneby, Roslagen ända upp till Holmsund i Västerbotten, säger Fredrik Blomqvist.
Traditionen att bygga båtar på klink lever fortfarande bland annat vid folkhögskolorna Litorina i Karlskrona, Stensund utanför Trosa eller Skeppsholmens folkhögskola i Stockholm.
Det finns även exempel på nybyggen av större skutor i denna enkla men geniala teknik, till exempel vedjakten Sofia Linnéa i Roslagens Österåker eller piggskutan Kajsa-Lisa I Stockholm.
Beslut om vårens nomineringar som hamnar på listan över mänsklighetens immateriella kulturarv fattas av Unesco:s kommitté för det immateriella kulturarvet. Regeringen räknar med svar i december 2021.
Källa: Sjöhistoriska museet.
