Under 2019 räknar Sjöfartsverket med att besluta om en långsiktig lösning för basering av räddningshelikopterverksamheten i södra Sverige. Nu har en förfrågan om möjligheterna att tillhandahålla en helikopterbas i det området gått ut.
Pressmeddelande:
– Vi behöver vara baserade i södra Sverige, med relativ närhet till kusten. Nu ställer vi frågan: finns det någon aktör som kan tillhandahålla en helikopterbas utifrån ett antal kriterier? säger Mattias Hyllert, direktör för sjö- och flygräddningsavdelningen på Sjöfartsverket.
Vid halvårsskiftet 2018 flyttade Sjöfartsverket basen för räddningshelikopterverksamhet i södra Sverige från Ronneby till Kristianstad. Orsaken var att länsstyrelsen fattat beslut om förändrat miljötillstånd för verksamheten i Ronneby. Det nya miljötillståndet innebar begränsningar i tillgängliga flygtider, vilket skulle ha lett till att övningar på kvällar, nätter och helger inte hade varit möjliga att genomföra med Ronneby som fortsatt baseringsort.
Basen i Kristianstad är tillfällig till dess att Sjöfartsverket beslutat om en långsiktig lösning för basering i södra Sverige. Planen är att under 2019 besluta om en permanent helikopterbasering med hyreskontrakt på 20 år. Som förberedelse inför upphandlingen av hyreskontraktet har Sjöfartsverket skickat ut en RFI, Request For Information. RFI:n är en sondering av marknaden och möjligheterna för placering av en permanent helikopterbas i södra Sverige.
– Vi behöver vara baserade i södra Sverige, med relativ närhet till kusten. Nu ställer vi frågan: finns det någon aktör som kan tillhandahålla en helikopterbas utifrån ett antal kriterier? Detta är en sondering av hur utbudet på marknaden ser ut, säger Mattias Hyllert.
Kriterierna innebär bland annat att den framtida basen ska vara godkänd som flygplats av Transportstyrelsen och att det ska finnas infrastruktur i form av navigationshjälpmedel, flygledning och fälthållning. För den framtida basen ska det också finnas miljötillstånd som medger flygverksamhet med räddningshelikopter dygnet runt, årets alla dagar, för insats och övning. Det geografiska området sträcker sig från Karlskrona till Simrishamn. Även aktörer utanför detta område kommer att kunna anmäla intresse, även om man i nuläget inte uppfyller kriterierna.
– En RFI är en förberedelse inför en upphandling och syftar till att ge djupare kunskap om hur en viss marknad ser ut. RFI:n innebär inga förpliktelser för någon part och i princip är det öppet för alla att lämna svar, säger Mattias Hyllert.
Den permanenta helikopterbasen bör vara klar att tillträda inom 24 månader efter tilldelning av genomförd upphandling av hyreskontrakt.
Fakta om Sjöfartsverkets räddningshelikopterverksamhet
Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar är baserade på fem baser i landet (Säve, Kristianstad, Visby, Norrtälje och Umeå) och är resurser för statlig sjö- och flygräddning för hela det svenska territoriet. De utför uppdrag både över land och över vatten.
Räddningshelikoptrarna är i beredskap dygnet runt, året om och bemannas av fyra personer: två piloter, en vinschoperatör och en ytbärgare.
Räddningshelikoptrarnas stora fördel är att de kan upptäcka och undsätta nödställda människor som befinner sig i utsatta miljöer dit få andra räddningsresurser kan nå, till exempel i vatten, ombord på ett fartyg eller i oländig terräng.
Räddningshelikoptrarna är utrustade med dubbla vinschar och kan undsätta nödställda utan att behöva landa.
I november 2011 beslutade riksdagen enhälligt att Sjöfartsverket skulle överta ansvar och drift av räddningshelikopterverksamheten i Sverige. Räddningshelikoptrarna hade från år 2002 fram till 2011 opererats av det privatägda bolaget Norrlandsflyg på uppdrag av Sjöfartsverket. Innan dess hade Försvarsmakten uppdraget att utföra den civila sjö- och flygräddningens helikopterinsatser. Politiska beslut under 1990- och 2000-talet innebar dock att Försvarsmaktens möjlighet att stötta det civila samhället med räddningshelikopterresurser successivt kommit att minska.
Bilden: Sjöfartsverket har sju räddningshelikoptrar av typen AW 139. Foto: Sjöfartsverket.
