Den premie för båtskrotning som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) betalar året ut fick fart på skrotningen av gamla fritidsbåtar.
Båtliv var med när fem segelbåtar förvandlades till pellets och småbitar hos Stena Recycling i Halmstad 24 september. Det är en snudd på obehaglig upplevelse att se hur båtar först mosas med en stor gripklo och därefter mals ner till småbitar på några minuter.
Slutresultatet blir både pellets som kan eldas och fragment som kan användas för återvinning på olika sätt. En del av slutprodukterna kan återanvändas relativt enkelt, till exempel metaller. Enligt Stena kan skrotningen jämföras med hanteringen av personbilar, där över 95 procent av en skrotad bil kan återanvändas.
För Stena Recycling är volymen av fritidsbåtar en munsbit. Företaget hanterar till exempel cirka 200 000 bilar om året medan antalet fritidsbåtar för skrotning som mest har varit cirka 300 stycken.
– Vi har fått in väldigt många mail och samtal från intresserade båtägare sedan premien blev officiell, säger Maria Rindstam som tillsammans med Josefin Arrhénborg ansvarar för administreringen av skrotbåtarna via Båtretur.se.
I Sverige finns i dag ungefär 64 000 övergivna eller sjöodugliga fritidsbåtar. Tyvärr skrotas och återvinns bara en bråkdel av dessa. Därför har HaV avsatt 2 Mkr för att få fler båtägare att vilja skrota sina gamla båtar i höst. Premien gäller till och med 31 december.
– Gamla övergivna båtar kan läcka plast och andra farliga ämnen till våra känsliga havs- och vattenmiljöer. Med den här satsningen hoppas vi att fler båtägare blir medvetna om problemet och att fler gamla fritidsbåtar skrotas, säger Lisa Bredahl Nerdal.
– Vi behöver skrota fler gamla fritidsbåtar om vi ska kunna värna om miljön. Men många båtägare avstår eftersom de tycker det är för dyrt och i stället blir båtarna liggande, på tomter, marinor, båtklubbar och i vattenbryn, säger Lisa Bredahl Nerdal, utredare vid enheten för havsmiljöförvaltning på HaV.
Även Svenska Båtunionen och Sweboat Båtbranschens Riksförbund har jobbat intensivt för att öka skrotningen av båtar.
– Vi har lobbat hårt för det här och varit med i diskussionerna med HaV, säger Peter Karlsson, verksamhetschef på SBU, riksorganisationen för landets cirka 900 båtklubbar.
Företaget Båtskroten AB på Muskö i Stockholms skärgård har fått i uppdrag att utföra tjänsten för HaV:s räkning. De ska dels informera fritidsbåtsägare i hela landet om möjligheten till skrotning till subventionerat pris, dels erbjuda en modell där de själva eller underleverantörer kan hjälpa till att hämta skrotbåtar. De båtar som skrotas ska i första hand återvinnas och företaget ska också i vissa fall undersöka om det finns rester av giftiga båtbottenfärger.
HaV:s medel får endast användas för att betala själva skrotningen och pengarna beräknas kunna räcka till mellan 180 och 360 båtar, beroende på längd och vikt för båten. Man kan lämna in sin båt för återvinning över hela landet.
Fotnot: För att få skrota båten måste det finnas en fysisk ägare. Om båten inte har en fysisk ägare så måste den vara polisanmäld och blivit bedömd som att den inte har något värde.
Regler för att få ta del av skrotningspremien:
Båten ska vara minst 3 m lång och väga minst 200 kg
Transport till återvinningscentral betalas av ägaren
Eventuell sanering betalas av ägaren
Erbjudandet omfattar privatpersoner, företag och båtklubbar.
Erbjudandet gäller så länge pengarna räcker, dock längst till 31 december.
Anmäl på nätverket Båtreturs hemsida om du vill skrota din båt
Läs mer på www.båtretur.se
Bildtexter:
Båtar upp till tre ton skrotas gratis fram till 31 december i år. På bilden Maria Rindstam (t. v.) och Josefin Arrhénborg på Båtskroten Sverige AB hos Stena Recycling i Halmstad.
Fritidsbåtar som väntar på sitt öde. Om en liten stund förvandlas de till skrot.
Efter fragmenteringen med en 32 ton tung rotorhammare återstår bara småbitar.
Dessa svarta pellets är en av restprodukterna.
Lisa Bredahl Nerdal, utredare vid enheten för havsmiljöförvaltning på HaV.
