Under hösten 2017 bildade Lysekils Segelsällskap Gullmar (LSSG) en projektgrupp med målet att försöka göra något åt det vikande intresset för att deltaga i de årligen återkommande kappseglingarna som LSSG arrangerar. Under projektgruppens första möte delgav en av deltagarna i gruppen, Lars-Martin Arendal, sina tankar kring kappsegling med kompensationsrundor.
Pressmeddelande:
Bild 1 nedan visar den bana som seglats under Lysekil Race sedan början av 2000-talet. Banan är en ändamålsenligt och vackert komponerad skärgårdsbana med ett långt ben i havsbandsmiljö och erbjuder oftast fina seglingsförhållanden. De senaste åren har kappsegling med respitstart (jaktstart) genomförts vilket på grund av skiftande väder och vind gör att rättvisa förhållanden ibland är svåra att uppnå. Planen är att råda bot på detta genom att introducera ”Kappsegling med kompensationsrundor” på Lysekil Race 10 juni 2018.
Världspremiär således för ett nytt och rättvisare sätt att kappsegla, alla är på banan lika länge, under samma väderförhållanden och första båt i mål vinner.
För att mer i detalj förklara vad denna innovation handlar om och innebär för de som deltager, redogör jag nedan för en intervju med Lars-Martin i syfte att få klarhet i de bakomliggande tankegångarna och hur han tänkt sig att det skall gå till i praktiken.
Bild 1. Lysekil Race banan.
Upphovsmannen
Lars Martin Arendal är en mycket talangfull seglare med mångårig erfarenhet från kappsegling i OK-jolle, H-båt, IF-båt och sist men inte minst med CB370-prototypen ”Gungner” på ett stort antal respitkappseglingar med LYS (Leading Yard Stick), numera SRS (Svenskt Respit System).
Lars Martin har en rad meriter och stor erfarenhet som rorsman, gast och seglingsledare och är dessutom en kompetent filosof när det gäller teorin kring seglingens ädla konst.
Bild 2. Lars Martin Arendal, seglare och filosof.
Kompensationsrundor, i teorin
– En gammal idé som pånyttföddes i samband med projektgruppens arbete i höstas, säger Lars-Martin som kläckte idén med kompensationsrundor för ca 15 år sedan. Frågan han då ställde sig var man kan låta båtar med olika fartresurser segla en individuellt korrigerad distans för att uppnå rättvisare kappseglingsförhållenden? Och hur skall detta gå till?
Det finns följande varianter på SRS-segling
- Tid på tid, gemensam start och uträkning av korrigerad tid
- Tid på distans, respitstart med individuella starttider. Första båt i mål vinner
- Distans på distans, gemensam start, tilldelade kompensationsrundor. Första båt i mål vinner
Distans på distans finns egentligen inte inom SRS-systemet som helt är grundat på tid. Därför behöver banbenen och kompensationsrundorna viktas med tidsfaktorer, beroende på vindriktningen,TWA (True Wind Angle), så att båtar med olika SRS-tal teoretiskt kommer att segla lika lång tid om de seglar upp till sina SRS-tal.
För att vikta banbenen används ett så kallat polardiagram för en representativ båt.
– Utgå från den snabbaste bogen, då har vi en tidsfaktor 1 och alla andra vindvinklar (TWA) kommer att ta längre tid för en och samma sträcka, det vill säga vi får en högre tidsfaktor, säger Lars-Martin.
Bild 3 nedan visar hur tidsfaktorn (TF) varierar vid olika vindvinklar. Segelbåtar är i allmänhet snabbast på halvvind i mellanvind, det vill säga 5–6 m/sek. Vid alla andra vindriktningar tar det längre tid för en och samma sträcka. Lars Martin menar att de flesta båtar har nästan identisk karakteristik när det gäller fartresurser vid olika TWA, så att TF antar i stort sett samma värde för de båttyper han studerat.
Bild 3. Tidsfaktorn (TF) som funktion av vindvinkeln (TWA).
I bild 4 nedan visas ett banexempel där banans olika delar har tilldelats tidsfaktorer vid en vindriktning på 240 ⁰. Vid en annan vindriktning kommer andra tidsfaktorer förstås att gälla.
Bild 4. Banexempel med viktade bandelar.
Fördelarna med att erbjuda kappsegling med kompensationsrundor är uppenbara.
- Alla startar samtidigt
- Kompensationsrundor kombineras för olika SRS-tal
- Först i mål vinner
- Alla båtar seglar lika länge (teoretiskt)
- Oberoende av vindstyrka
- Oberoende av ökande eller minskande vindstyrka
Kompensationsrundor i praktiken
– Tanken är att använda sjömärken som rundningsmärken vilket sparar arrangörerna tid och arbete, säger Lars Martin.
– De kompensationsrundor som skapas med hjälp av dessa stationära sjömärken kommer att uppmätas noggrant.
Lars Martin avslutar med att berätta att han har tagit fram ett dataprogram som utför viktningsberäkningar och individuell tilldelning av kompensationsrundor för alla deltagande båtar.
Kappsegling med kompensationsrundor kommer att ha premiär, i Lysekil, Sverige och Världen, 10 juni 2018 på Lysekil Race som ingår i Lysekilsregattan arrangerad av LSSG.
Inbjudan, anmälan och mer information: www.lssg.se
