Att räkna ut hur mycket fisk det finns i våra hav är centralt för att vi ska kunna förvalta fiskbestånden långsiktigt hållbart. Men framtidens förvaltning av våra marina resurser ställer allt större krav på ny information. Kanske kan förarlösa ytfarkoster – havets drönare – samla in ny information billigare, snabbare och enklare och därmed utgöra ett komplement till dagens datainsamling. Det ska utredas inom ett treårigt internationellt forskningsprojekt, lett av institutionen för akvatiska resurser på SLU och finansierat av Nordiska ministerrådet.
Rådgivning om hur mycket fisk som får fångas baseras på uppskattningar av hur fiskbestånden mår och hur mycket fisk det finns. Detta utgör grunden för den EU-gemensamma fiskeripolitiken och säkerställer att vi inte överutnyttjar havens resurser.
– Att undersöka förekomst av fisk till havs kräver ganska kostsamma fartyg och erfarna manskap. Förarlösa ytfarkoster skulle kunna revolutionera hur vi samlar in kunskap om de marina ekosystemen, säger projektledaren Jonas Hentati-Sundberg, biträdande lektor på institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).
Det pågår en omfattande utveckling när det gäller havsgående drönare, som under långa perioder och för ”egen maskin” kan ta sig fram över stora områden och kontinuerligt samla in ny information. Framdrivningen av dessa havsgående drönare sker som regel med vind eller vågkraft vilket gör farkosterna både tysta och miljövänliga. I de nordiska länderna pågår ett intensivt utvecklingsarbete och i det nystartade forskningsprojektet deltar forskare och innovatörer från Norge, Danmark, Island och Åland.
I somras provkörde SLU Aqua tillsammans med Stockholms universitet en flytande drönare i Östersjön runt Stora Karlsö. Resultaten tyder på att tekniken är mycket lämplig för datainsamling i marina ekosystem.
Källa: SLU.
Bildtext: Datainsamling runt Stora Karlsö i Östersjön juni 2017 med en vågdriven ”Autonaut”, i ett projekt med SLU Aqua och Stockholms universitet. Foto: Jonas Hentati Sundberg.
