Båtsäsongen närmar sig med stormsteg. Båtmässorna i Göteborg och Stockholm är för många naturliga avstamp för både planering av båtunderhåll och kommande resmål.
Efter mässorna kommer som ett brev på posten även våra så kallade miljövänners sedvanliga svartmålningar av båtfolket, de värsta miljöbovarna som förgiftar Östersjön och dödar allt liv under vattenytan med sina bottenfärger. ”Vi måste rädda Östersjön” är vanliga slagord och det finns en utstuderad metodik att skuldbelägga alla båtägare trots att man använder inom respektive regioner godkända båtbottenfärgerna och efter förmåga och tillgång testar allehanda mekaniska alternativ.
Att Östersjöns eländiga tillstånd fortfarande beror på jordbrukets okontrollerade övergödning, orenade avlopp längs kusterna, kommuners underdimensionerade reningsanläggningar och tyvärr än så länge dumpning av avfall från fartyg och strandnära soptippar nämns inte i dessa sammanhang, vilket beror på att båtmiljöfrågor ofta drivs av särskilda intressegrupper.
Projekt och så kallade vetenskapliga undersökningar med hjälp av bland annat båtägare som försökskaniner hävdar att det går att förbjuda bottenfärger som innehåller koppar och ändå bibehålla dagens båtliv. Presenterade lösningar är biocidfria färger, måla mindre budskap, borsttvättar, havstulpanvarning, silikonfärg, ultraljud, skrovdukar, förvaring på land då båten inte används, skrovborstar med förlängda skaft, då och då ett dopp för att rensa propellerblad samt blästring, avskrapning eller inkapsling av gammal giftfärg.
Man lever ofta i tron att båtlivets förutsättningar är ungefär likadana längs hela kusten. Tyvärr baseras sällan presenterade rapporter på forskning och empiriska undersökningar med tillhörande konsekvensbeskrivningar vad avser miljöpåverkan och kostnad. Något som minskar trovärdigheten i de olika budskap som kan ligga till grund för olika myndighetsbeslut.
Det är lika bra att börja med min mycket bestämda uppfattning. Tillsammans med bland annat Svenska kryssarklubben och branschorganisationen Sweboat är vi den kraft som bäst kan driva landets båtmiljöfrågor. Vår organisation, Svenska Båtunionen, är båtlivets enskilt största miljöorganisation och den har dessa frågorna överst på sin agenda. Och du, viktiga läsare, ingår i detta team som aktivt bidrar till vår strävan efter rena naturupplevelser till sjöss!
Det finns miljökompetens i hela organisationen, miljösamordnare i varje båtklubb och båtförbund, miljöcoacher i landet som stödresurser och centralt en mycket aktiv miljökommitté för hela organisationen. Verksamhetens syfte är att bedriva ett aktivt miljöarbete genom ett ökat miljömedvetande hos båtfolket.
Det är ute i båtklubbarna man bäst driver dessa frågor genom att vara pålästa, ha tydliga regler för miljöarbetet, hjälpa och tipsa varandra och ha ett bra samarbete med miljöinspektörerna i respektive kommun. Det är också i båtklubbarna man vet vilka åtgärder som är värda att satsa på. Om någon båtägare av slarv eller oförstånd målar med otillåten färg eller sprider skraprester vind för våg brukar vänliga båtgrannar ge goda tips om lämpliga alternativ.
Under de senaste tio åren har våra båtklubbsmedlemmar tillsammans investerat flera hundra miljoner kronor i spolplattsanläggningar, toatömningsstationer, miljöstationer och annan nödvändig infrastruktur. Till dessa summor tillkommer också minst lika mycket som staten har tillfört genom bidrag. Det borde också gå att på något sätt mäta effekterna av alla dessa investeringar för att tydliggöra den miljönytta som har uppnåtts.
Vi möts ute på fjärden!
