Sverige börjar arbeta enligt vrakkonventionen och ytterligare steg tas därmed för att komma till rätta med de vrak som utgör en fara för sjösäkerheten eller för miljön. Fartygsägare blir skyldiga att avlägsna vrak efter sjöolyckor och måste betala för de åtgärder som krävs för att bärga vraket.
– Den nya regleringen stärker skyddet för miljön, utökar Sjöfartsverkets möjligheter att ingripa mot farliga vrak och skärper fartygsägarnas ansvar, säger biträdande justitieminister Heléne Fritzon.
I juni i år godkände riksdagen vrakkonventionen och beslutade om de lagändringar som krävs för ett tillträde till konventionen.
Den nya regleringen innebär att fartygsägare är skyldiga att avlägsna vrak efter fartyg som gått på grund eller sjunkit om vraket utgör en fara för sjösäkerheten eller för miljön. En sådan skyldighet har tidigare saknats i svensk rätt. I situationer där vrakägare inte tar ansvar får Sjöfartsverket utökade befogenheter att ta bort vraket. Till exempel får myndigheten nu ta bort vraket på ägarens bekostnad. Ägaren ska också ha en ansvarsförsäkring för att täcka sitt kostnadsansvar.
Lagändringarna träder i kraft 3 februari 2018. Då kommer även större svenska fartyg att behöva ett certifikat från Transportstyrelsen som visar att fartyget är försäkrat.
Det finns cirka 17 000 fartygsvrak längs Sveriges kuster. 300 av dem har klassats som miljöfarliga av Sjöfartsverket i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen, Statens Maritima Museer och Chalmers.
Ett 30-tal av vraken utgör en akut miljöfara, de innehåller stora mängder olja som kan orsaka skador i stora områden om de läcker ut. Från och med 2016 har HaV ett samordnande ansvar gällande utredning och sanering av de miljöfarliga vraken. Först ut att saneras är vraket Thetis, utanför Smögen.
Källa: Sjöfartsverket.
Bildtext: Saneringen av fiskefartyget Thetis, ett av Sveriges miljöfarliga vrak, har inletts. Fartyget sjönk utanför Smögen 1985 och vraket kan innehålla cirka 30 m3 olja. Foto: Fredrik Lindgren/Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
