Snart har Göteborgs universitet sin första undervattensfarkost för forskningsbruk. Med den blir det möjligt att göra detaljerade studier av havsbotten på stora djup och kunna följa klimatet tusentals år tillbaka i tiden.
Pressmeddelande:
Efter drygt två års förberedelser har Göteborgs universitet nu skrivit kontrakt för att Sveriges första undervattensfarkost för forskningsbruk ska bli verklighet.
– Den här undervattensbåten kommer att göra det möjligt att forska i områden som hittills varit omöjliga att nå, till exempel under 500 meter tjocka glaciärer i Antarktis och under Arktis havsis, säger Anna Wåhlin, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet.
Detaljerade studier av havsbotten möjliga
Den kallas AUV, Autonomous Underwater Vehicle och är en obemannad, autonom ubåt utrustad med en rad instrument och sensorer för att kunna kartera havsmiljön och mäta havets kemi, fysik och biologi.
Med farkosten kan detaljerade studier på stora djup i oceanerna genomföras. Ubåten opererar självständigt och kan skickas ut på egna uppdrag medan den styrs från ett moderfartyg där forskarna under tiden kan arbeta med andra undersökningar.
– För att mäta den marina miljön i sådan omfattning som vi behöver för att förstå hur havet fungerar så måste vi använda oss av autonoma observationsplattformar i mycket större omfattning. Framtidens forskningsfartyg kommer att vara moderskepp för många olika autonoma farkoster, där vår AUV är en av de större och mest komplicerade.
Stora arealer havsbotten kan kartläggas
Den nya undervattensbåten kommer att kunna gå ner på 3000 meters djup och ha en räckvidd på cirka 200 – 300 km. Den är utrustad med ett nytt toppmodernt navigationssystem som gör det möjligt att köra den långa sträckor under vattnet och samtidigt veta var den är, något som är en stor utmaning för farkoster under havsytan eftersom det inte är möjligt att få fram signaler från satelliter eller GPS genom vatten. Den är utrustad med instrument som kan användas för att kartera stora arealer av havsbotten och is mycket detaljerat och kommer även att ha en sonar som tränger genom botten och visar hur sedimentationen har varit bakåt i tiden.
– Den informationen kan användas för att säga hur klimatet har ändrats under historien och hur iskanten flyttat. Dessutom kommer AUVn att ha toppmodern utrustning för att mäta bland annat havsströmmar, temperatur, koldioxid, klorofyll, nitrat och syre.
Kan studera klimatet bakåt i tiden
Med hjälp av dessa instrument kan forskarna bland annat kartera havsbotten i så fin upplösning att det syns vilken typ av botten det är, om det växer koraller eller är lerbotten, och dessutom hitta olika typer av fenomen som till exempel kontoriter (korvformiga leravsättningar på havsbottnen).
Genom att genomlysa havsbotten och avlagringarna kan forskarna även studera klimatet tusentals år tillbaka i tiden, göra detaljerade studier av olika havsströmmar och deras kemi och biologi samt kartera stora områden med havsis, vilket är nödvändigt bland annat för att kalibrera de satelliter som mäter isutbredning och istjocklek. Undervattensfarkosten kommer även att användas för undersökningar av vatten närmare Sverige, som till exempel i Skagerak och Östersjön.
Autonomous Underwater Vehicle är en nationell infrastruktur, finansieras genom bidrag från KAW och handhas av en projektgrupp med representanter från Göteborgs universitet, Chalmers och Stockholms universitet. Kontrakt har nu skrivits med det norska företaget Kongsberg AS. Undervattensfarkosten beräknas vara i bruk senast under nästa år.
