De svenska sjökorten genomgår en omfattande förändring när de anpassas till samma nollpunkt som Lantmäteriet mäter mot. Först ut är sträckan Haparanda – Skellefteå där sjökorten numera utgår från det nya referenssystemet.
– De nya sjökorten blir enklare, lättare och mer rättvisande. Som användare behöver man inte ta hänsyn till landhöjning utan bara korrigera för aktuellt vattenstånd för att få aktuellt djup, säger Elisabeth Svensson, kartingenjör på Sjöfartsverket.
Landhöjningen som pågår i större delen av Sverige och i allra störst intensitet utmed mellersta och norra Norrlandskusten medför att det långsamt blir grundare i de flesta av våra kustfarvatten. För sjökortens del innebär landhöjningen att de djup som anges långsamt blir inaktuella. I vissa områden längs Norrlandskusten är det vid medelvattenstånd så mycket som 0,5 m grundare i verkligheten än vad sjökorten för närvarande anger. För att lösa detta problem, samt för att anpassa de svenska sjökorten till en internationell referensnivå, har Sjöfartsverket påbörjat projektet Sjökortslyftet.
Arbetet med att uppdatera databasen med den nya referensnivån är omfattande. Djupkurvor, djupsiffror och strandlinjer påverkas i sjökorten och det krävs handpåläggning för att allt ska bli rätt.
– Det är mycket data som ska förändras. Vi började vid gränsen till Finland och har jobbat oss ner längs kusten. Längs Norrlandskusten har både strandlinjen men framförallt djupangivelserna förändrats. Det har hänt mycket med landhöjningen där, säger projektledaren Elisabeth Svensson.
Arbetet med Sjökortslyftet påbörjades 2016 vid gränsen mot Finland och kommer att följa kusten medurs och beräknas nå norska gränsen till 2021. Arbetet har inför våren 2017 resulterat i att sjökorten på sträckan Haparanda – Skellefteå utkommit med det nya referenssystemet.
Källa: Sjöfartsverket.
Bildtext: Sjömätningar i Stockholms skärgård. Sjöfartsverket äger och driver fem fartyg för sjömätning: Jacob Hägg, Gustaf af Klint, Anders Bure, Petter Gedda och Baltica. Bild: Sjöfartsverket.
