En Stridsbåt 90 som varit på ett varv på Västkusten skulle köras tillbaka till sin hemmahamn i Karlskrona. Fartygschefen valde då att ta vägen genom Göta kanal, som har en hastighetsbegränsning på 5 knop. Ett välutbildat befäl, tillika fartygschef, med ansvar för både personal, fartyg, säkerhet och andra omständigheter som kan uppstå, väljer att kasta sitt eventuella omdöme överbord och vrålkör genom kanalen i upp till 39 knop.
Försvarets utredning visade också att buskörningen innebar risker både för besättning, stridsbåt, Göta kanal och människor i omgivningen. Men det kunde inte påvisas att några skador uppstått under stridsbåtens framfart och, hör och häpna, därför fanns inga bevis för vårdslöshet i sjötrafik.
Bara färden i sig borde väl rubriceras som grovt vårdslöst framförande av fartyg. Resultat blev ett strafföreläggande på 5 500 kr. Den mannen vill jag inte möta på sjön.
Tänker också på den motorbåtsägare som, i sin dinge med en motor på akterspegeln, rodde ut för att lägga om ankaret inför natten och fick blåsa och hade 0,25 promille i blodet. Han fick blåsa för att dingen med motor kunde köras i minst 15 knop. Den roddturen i cirka 2 knop kostade honom drygt 30 000 kr. Inte i något av dessa fall hade uppenbarligen något inträffat men skillnaden i straff var ändå minst 25 000 kr.
Det finns även ljuspunkter i tillvaron…
Stenungsunds Båtklubbs hamnområde är öde sommartid. Samtidigt vill många medlemmar kunna parkera sina husbilar och husvagnar i hamnen, vilket kan ge lite extra pengar till klubbkassan.
Båtklubben ansökte därför i höstas om det bygglov som krävs. Kommunens bygglovsenhet följde plan- och bygglagen för området, som är avsett som småbåtshamn, och avslog begäran. Trots det valde politikerna i tekniska nämnden att gå emot bygglovsenheten och säga ja med motivering att området var passade för ändamålet.
Christer Lindgren, styrelseledamot i båtklubben, säger att den har plats för ett 20-tal vagnar och husbilar och att det absolut inte handlar om att man ska bo i dem utan enbart fråga om en ren parkering. ”Jätteroligt för oss”, säger ordförande Sven-Erik Nilsson. Ibland lönar det sig att kämpa på med sina klubbfrågor och i detta fall mot sin kommun.
Befälhavarens ansvar blir plötsligt mycket tydligare…
En man tillsammans med ett treårigt barn och en tolvårig pojke gav sig ut på en båttur på en sjö i Örnsköldsviks kommun förra hösten, trots att ingen av dessa varken var simkunniga eller bar flytväst. De stannade på en plats och badade och där kom tolvåringen ut på för djupt vatten och drunknade.
Vid efterföljande utredning säger åklagaren att den vuxne anhörige som ensam gav sig ut med de två barnen utan att förse dem med någon form av flythjälpmedel har brustit i tillsyn och sammantaget gjort sig skyldig till grovt vållande till annans död, vilket mannen nu är åtalad för. Domstolsförhandlingar kommer att ske i närtid.
Hela denna tråkiga händelse kan direkt överföras till en befälhavares ansvar för säkerhet, ombordvarande och till exempel fritidsbåt. Kraven på en befälhavare ombord blir plötsligt väldigt tydliga. Till exempel kontrollera simkunnighet och bärande av flytväst innan man kastar loss. Ta reda på aktuella väderutsikter och känna till båtens skick. Åtgärder som ska ske oberoende av lagstiftning. Dessutom finns befälhavarens ansvar reglerat i Sjölagen.
Tråkigt att det är en åklagare som måste tala om för oss hur vi ska bete oss på sjön.
Text: Lars Afzelius
