2016 satsade Havs- och vattenmyndigheten, HaV, drygt 730 miljoner kronor via det nationella havs- och vattenmiljöanslaget. Pengarna skapade minst 280 årsarbeten på länsstyrelser, andra myndigheter, universitet och för konsulter.
– Konkreta miljöåtgärder som kalkning, strandstädning och fiskvägar skapar även sysselsättning för lokala företag och entreprenörer, främst på landsbygden och i glesbygd, säger HaV:s generaldirektör Jakob Granit.
Satsningar som finansieras via havs- och vattenmiljöanslaget leder även indirekt till ökad tillväxt. Flera länsstyrelser vittnar om att fiskevård, restaurering av vattendrag, minskad övergödning och strandstädning leder till ökat turism som sport- och fritidsfiske.
HaV gav i fjol Länsstyrelsen i Norrbotten i uppdrag att uppskatta hur fiskeåtgärder för att gynna bestånden av lax och havsöring i Torne-, Kalix och Byskeälven påverkat sysselsättning och tillväxt. Enligt studien ökade värdet av sportfisket i regionen med cirka 38 miljoner kronor mellan 2011 och 2015, från 51 till 89 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning med 75 procent. Under samma period beräknas antalet anställda i fiskerelaterad verksamhet ha ökat från 54 till 83 personer, en ökning med 55 procent. Även annan service, som boendeanläggningar, butiker och bensinstationer längs älvdalarna, drar tydlig nytta av ett ökat fiske.
– Den positiva utvecklingen i Norrbotten är troligtvis en effekt av flera saker kombinerat: åtgärder via havs- och vattenmiljöanslaget, fiskeregleringar i Östersjön, utbyggd infrastruktur och marknadsföring i området. Men studien visar ändå att satsningar på havs- och vattenmiljön kan skapa både ökade naturvärden, ökad sysselsättning och lokal tillväxt, säger Jakob Granit.
Havs- och vattenmiljöanslaget är en av de viktigaste nationella satsningarna för att förbättra, bevara och skydda våra hav, sjöar och vattendrag. Sedan 1 juli 2011 ansvarar HaV för anslaget och gör varje år en återrapportering till regeringen om hur anslaget använts.
Det mesta av 2016 års havs- och vattenmiljöanslag, 400 miljoner kronor, gick till länsstyrelserna som sedan fördelade pengar vidare till kommuner, organisationer och företag. Exempelvis till kalkning, fiskevård, restaurering av vattenmiljöer och lokala vattenvårdsprojekt, så kallade Lova-projekt. Ungefär en tredjedel av de 400 miljonerna gick till lönekostnader på länsstyrelserna för att bland annat ta fram kunskapsunderlag och visa på åtgärdsbehov, motsvarande cirka 160 årsarbeten,
Ungefär en tredjedel av havs- och vattenmiljöanslaget, cirka 240 miljoner kronor, gick till andra myndigheter, universitet och konsulter för till exempel datainsamling, utredningar och förstudier. Det används också för att utveckla ny teknik, nya metoder i miljöarbetet och förvaltningsmodeller. En uppskattning är att summan motsvarar cirka 120 årsarbeten.
Under 2016 satsade HaV allt mer på att använda havs- och vattenmiljöanslaget för att medfinansiera större EU-projekt som drivs av kommuner, länsstyrelser och andra aktörer. Totalt betalades 16,5 miljoner kronor ut till ett 20-tal Interreg- och Life-projekt, exempelvis musselodling i Östersjön, återställning av vattendrag i norra Sverige och miljörisker kring dumpad ammunition i Östersjön.
– Satsningen på medfinansiering i EU-projekt ger oss en möjlighet att växla upp åtgärdstakten och stödja internationellt samarbete i viktiga vattenfrågor. Det är också projekt som har goda förutsättningar att utveckla regional tillväxt och företagsamhet i Östersjön säger Jakob Granit.
– Under 2016 har vi också gjort särskilda satsningar på projekt där man försöker få till ett åtgärdsarbete utifrån ett helhetsperspektiv, från källa till hav.
Bidrag till lokala vattenvårdsåtgärder, det så kallade Lova-bidraget, infördes 2009 och kan sökas av kommuner och föreningar. Syftet är att minska övergödningen och spridning av miljöfarliga ämnen i vattenmiljön. Sedan 2009 har nästan 500 miljoner kronor betalats ut till totalt 1 230 projekt, 2016 startade 110 nya Lova-projekt.
– Totalt så har antalet Lova-ansökningar minskat de senaste tre åren. Det kan bero på svårigheter att hitta den medfinansiering som krävs eller att det finns en slags mättnad på bra projekt ute i regionerna. Samtidigt ser vi ett ökat intresse för till exempel projekt för fiskevård lokalt, säger Johanna Egerup, utredare på enheten för havsplanering och maritima frågor.
– Vi ser också ett stort intresse för havsplaneringen. Under 2016 satsade vi tolv miljoner kronor på att stödja kommunernas arbete med översiktsplanering i havet, det så kallade Kompis-bidraget. Det har varit väldigt lyckat och vi märker ett stort engagemang i kommunerna.
Totalt omfattade 2016 års havs- och vattenmiljöanslag 751 565 000 kronor, varav 732 734 000 kronor har förbrukats. 2017 års havsmiljöanslag är 787 565 000 kronor, en ökning med 36 miljoner kronor.
Källa och foto: HaV.
