Ungefär 100 miljoner hajar dödas varje år för sina fenors skull och många hajarter är starkt hotade. Men nu finns en ljusning på gång. En majoritet av länderna på ett globalt CITES-möte i Sydafrika har röstat ja till att skydda silkeshaj, tre arter rävhajar och nio arter av djävulsrockor.
Pressmeddelande:
– De flesta länder har ingen förvaltning av hajbestånden och ingen kontroll av fisket, vem som helst kan ta vad de vill. Hajfensfisket är en av de viktigaste orsakerna till att bestånden gått ned så kraftigt. Var fjärde haj är utrotningshotad. Därför är det hoppingivande att en majoritet av länderna på CITES -mötet nu vill få ett ökat skydd av 13 hajar och rockor, säger Inger Näslund, expert på fiske- och havsfrågor på WWF.
Hajar befinner sig i toppen av näringskedjan och bidrar till att upprätthålla den känsliga balansen i havsekosystemen. Om de marina rovdjuren försvinner riskerar också resten av havsmiljön och människor att drabbas. Viktiga ekonomiska värden förloras som till exempel matförsörjning och turism.
Efterfrågan på hajfenssoppa är störst i Asien och rätten konsumeras ofta vid prestigefyllda banketter i Kina, Hong Kong och Singapore. Kinas regering har dock bannlyst all hajfenssoppa på offentliga middagar sedan 1 januari 2014.
Ett intensivt arbete för att skydda hajarna i olika havsområden har drivits av naturvårdsorganisationer som WWF inför CITES -mötet som avslutas 5 oktober. Det är en arthandelskonvention som reglerar internationell handel med hotade djur och växter för 182 medlemsstater.
Länder som Fiji, Sri Lanka och Maldiverna har tagit på sig ledartröjan när det gäller att lyfta fram behovet av skydd för hajar och rockor. De 13 hotade arterna föreslås nu komma upp på CITES -listan, Bilaga B. Det innebär att handeln kontrolleras med olika typer av CITES-tillstånd för export och import. Handeln är bara tillåten om den sker på ett uthålligt sätt. Genom en ökad spårbarhet kommer det att vara lättare att bekämpa illegalt fiske.
– För att skydda andra kommersiellt fiskade men hotade marina arter hoppas vi på fler liknande beslut framöver, säger Mats Forslund, expert på handel med hotade arter på WWF.
Läs mer om WWFs havskampanj här: http://www.wwf.se/räddahaven
Fakta: Upp till 100 miljoner hajar dödas varje år för sina fenor. Det finns mellan 800 arter av hajar och rockor i världen i släktet broskfiskar(Condrichthyes). Cirka 70-80 procent finns på IUCN:s rödlista – till exempel vithajen, olika arter av hammarhaj och mantarockan. Många fler arter riskerar att utrotas om inget görs.
Hajfiskindustrin är i stort sett helt oreglerad och okontrollerad. Indonesien och Malaysia tillhör de 20 största hajfångstnationerna. Bristen på data hotar en hållbar förvaltning av hajar i regionen. Det är svårt för forskare att få tillgång till viktig information från fisket.
- En populär metod för att fånga hajar (och även svärdfisk och tonfisk) är med långlinor.som kan ha hundratals eller tusentals krokar med bete. Denna typ av fiske är omdebatterat eftersom det ofta leder till stora oönskade bifångster av havssköldpaddor, havsfåglar och unga fiskar som ännu inte nått könsmognad. WWF rekommenderar cirkelkrokar för att minska bifångsten.
- Efter att en haj dragits upp och fenorna skurits av kastas hajen tillbaka i havet i hajfensfisket. Den kan inte längre simma, sjunker till botten och drunknar eller blir uppäten levande av mindre djur. Besättningen på båten maximerar på så sätt vinsten eftersom de får plats med många fler fenor utan de mindre lönsamma kadavren. På några få platser i världen kräver regelverk att man tar i hamn ett mindre antal hela hajar tillsammans med fenorna, men reglerna följs inte alltid. Inom EU är hajfensfiske förbjudet.
Källa och foto: WWF.
