Utökade befogenheter för Kustbevakningen att bekämpa brott till sjöss föreslår regeringen idag. Befogenheterna att utreda till exempel fiskeribrott, eller brott på sjösäkerhetsområdet, skulle avlasta Polismyndigheten från dessa brottsutredningar och effektivisera utredningsprocessen.
− Utökade befogenheter innebär ett stort ansvar. Det är upp till oss att förvalta detta förtroende på bästa sätt, säger Anders Kjaersgaard, överdirektör på Kustbevakningen.
Hittills har Kustbevakningens brottsutredande befogenheter bestått i att inleda förundersökning avseende miljöbrott, sjöfylleri och rattfylleri samt ordningsbot för vissa förseelser i sjötrafik. Kustbevakningen bistår också regelbundet till exempel polis och tull i ärenden som ligger under deras ansvar. Övriga brott Kustbevakningen upptäcker till sjöss, inom ramen för sin ordinarie verksamhet, har behövt lämnas över till framförallt Polismyndigheten för utredning. Den föreslagna utvecklingen innebär samordningsfördelar och effektivitetsvinster.
− Inom all brottsutredningsverksamhet innebär ett överlämnande av en brottsutredning i normalfallet att utredningen tappar i tempo. Detta gäller både om överlämnandet sker inom en myndighet eller mellan myndigheter. Brottsutredningar är en färskvara och därför bör antalet överlämnanden minimeras. Regeringens förslag ligger enligt vår bedömning väl i linje med Kustbevakningens strävan att effektivisera brottsutredningsprocessen, säger Anders Kjaersgaard, överdirektör på Kustbevakningen.
Regeringen föreslår samtidigt att Kustbevakningen ska vidareutveckla samarbetet med Polismyndigheten, Tullverket och andra berörda myndigheter för att bekämpa brott till sjöss, organiserad brottslighet och terrorism.
− Förutsättningarna för oss att samverka med polis och tull blir med detta förslag ännu bättre. Vi kommer att få ett nytt verktyg i vår myndighetsgemensamma verktygslåda, säger Anders Kjaersgaard.
Detaljerat förslag krävs
Fortfarande krävs en proposition från regeringen för att det tydligt ska framgå hur förslaget påverkar Kustbevakningens verksamhet idag. Kustbevakningens generaldirektör Lena Jönsson säger att nya befogenheter inte genast kan omsättas i praktiken.
− Det är glädjande att Kustbevakningen föreslås få en tydligare roll i att bekämpa brott till sjöss. Jag kan konstatera att vidgade befogenheter fungerar bra i vår nya organisation som gäller sedan 1 september i år. Men det innebär inte att vi omedelbart är redo för brottsutredningar på nya områden. Inledningsvis måste vi självklart lägga fokus på utbildning och utvecklade arbetssätt, säger generaldirektör Lena Jönsson.
Kustbevakningens roll till sjöss
Kustbevakningen är statens samordnande maritima resurs som värnar liv, miljö och säkerhet till sjöss. Huvudansvaret är miljöräddning till sjöss, vilket innebär en ständig förmåga att kunna hantera utsläpp av olja eller andra farliga ämnen. Kustbevakningen ingår i svensk sjöräddning, och bistår en rad andra myndigheter som inte har sin verksamhet till sjöss.
Fakta om Kustbevakningens befogenheter:
- Kustbevakningens brottsutredande befogenheter idag består i att inleda förundersökning avseende miljöbrott, sjöfylleri och rattfylleri samt ordningsbot för vissa förseelser i sjötrafik.
- Kustbevakningens får, enligt förslaget, rätten att inleda förundersökning vid brott som myndigheten upptäcker när den bedriver sjöövervakning och som man redan i dag kan ingripa mot antingen självständigt eller i egenskap av biträde
- I fråga om brott av enkel beskaffenhet, ska Kustbevakningen också kunna bedriva förundersökning
- Det rör sig till stor del om brott där utredningen normalt kan påbörjas och slutföras på brottsplatsen, eller i nära anslutning till brottet
- Förslaget skulle innebära en mindre belastning på rättssystemet än idag.
Exempel på områden där Kustbevakningen kan väntas få utökade befogenheter:
- Fiske och jakt
- Sjötrafik och sjösäkerhet
- Fornminnen och vrak
- Transporter av farligt gods
- Skydd av samhällsviktiga anläggningar
