På torsdagen nådde algblomningen den svenska kusten, vid Gotland, för första gången i sommar. I år slår algblomningen rekord som tidigast någonsin i Sverige. Hur omfattande och långvarig den blir beror på väderläget. Utsläppen kring Östersjön måste minska, det är enda möjligheten att slippa algblomningen i framtiden. Algblomning är ett symptom på att havet inte är i balans; Östersjön är de facto ett av världens mest övergödda hav och de döda havsbottnarna uppgår nu till en nästan lika stor yta som två Danmark.
– Tyvärr ser prognosen för fortsatt eller ökad algblomning illavarslande ut och läckaget från jordbruket runt Östersjön minskar inte i dagsläget. Vi kommer aldrig att få tillbaka Östersjön i ett naturligt tillstånd då påverkan från alla miljoner människor är enorm. Därför behöver skyndsamt kraftfulla åtgärder sättas in, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF.
Situationen är illa och WWF jobbar för att Sverige skall ta ledningen i det politiska samarbetet för att förbättra Östersjöns miljö.
Algblomningen orsakar de växande syrefattiga och döda havsbottnarna. De döda havsbottnarna i Östersjön ligger nu på en nivå som aldrig tidigare dokumenterats och motsvarar 15 procent av hela havet, eller 80.000 km2, en yta som motsvarar nästan dubbla Danmark.
– Utsläpp från jordbruket är oftast den enskilt största källan. Även orenat avloppsvatten från städer och enskilda avlopp samt kväveutsläpp från transporter inom bilism och sjöfart, har helt förändrat livsmiljön för såväl fisk som andra organismer i havet, säger Lennart Gladh, Östersjöexpert, WWF.
WWF driver också konkreta projekt i samarbete med kollegor runt Östersjön för att minska näringsbelastningen från jordbruket. Ett exempel är tävlingen ”Baltic Farmer of the Year Award”, som syftar till att premiera bra jordbruk och lyfta fram goda exempel på praktiska lösningar för innovativa metoder som reducerar utsläpp i Östersjön.
Just nu pågår även projekt för att syresätta bottnar och att kemiskt binda fast fosfor på havsbotten för att minska påverkan av vår miljöskuld, men detta kan dock endast kortsiktigt och lokalt lösa problemen. Det kan aldrig långsiktigt och varaktigt lösa Östersjöns egentliga problem – vi måste minska utsläppen.
– Kraftfulla beslut behövs om vi ska kunna vända utvecklingen så att algblomningen börja minska. Detta är dock avgörande om vi vill kunna behålla ett levande hav med välmående fisk och andra marina arter, rena badstränder och en levande skärgård, säger Lennart Gladh, Östersjöexpert, WWF.
Läs mer på: www.wwf.se/svenskaparlor
Fakta om algblomning: Det finns flera typer av blågröna alger – eller cyanobakterier som de egentligen heter – som orsakar algblomning i svenska insjöar och Östersjön. De gifter som algerna utsöndrar kan påverka såväl andning, som lever och mage. De vanligaste symptomen är illamående, kräkningar hudirritation och diarréer. Om man får i sig algvatten, t ex vid en kallsup, kan man få feber och allvarligare påverkan på lever, njurar och muskler.
