Vanligt plastskräp från konsumenter tros vara en av de stora källorna till den plast som sakta fyller våra hav. Nu ska kustkommuner runt Östersjön lättare kunna stoppa skräpet vid källan. I det nya EU-projektet BLASTIC ska källor och spridningsvägar för plasten kartläggas.
– Senast förra veckan kom en larmrapport om att fiskar hellre äter plastpartiklar än plankton. Plasten hotar våra hav och dess invånare, och vi måste stoppa plasten vid källan. När nu BLASTIC rullar igång kommer vi att ta reda på hur plasten hamnar i havet, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.
Nedskräpning tros vara en stor källa för den plast som hamnar i havet. Plasten bryts ner till mindre och mindre partiklar, som sedan tar sig in i vår näringskedja.
I EU-projekt BLASTIC deltar fyra länder runt Östersjön. I projektet ska de vanligaste källorna och spridningsvägarna för plastskräp kartläggas. En vägledning till kommunerna ska tas fram så att potentiella källor och spridningsvägar kan identifieras. Även möjliga åtgärder kommer att föreslås. Syftet är att stoppa tillförseln av plastskräpet vid källan.
– Vi vet att stort plastskräp kan brytas ner till mikroplaster, och vi vet att våra hav sakta fylls på med plastskräp. Med BLASTIC kommer det att bli lättare för kommuner att verkligen se till att sätta in rätt åtgärder på rätt plats, säger Anna Fråne på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Marin nedskräpning är ett allvarligt miljöproblem. Skräpet hamnar i havet via både havsbaserade och landbaserade källor. Förutom den direkta påverkan på djurliv i havet har marin nedskräpning även ekonomiska, hälsomässiga och estetiska konsekvenser.
I EU-projektet BLASTIC medverkar förutom Håll Sverige Rent som leder projektet även Håll Skärgården Ren (Finland), IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholm Environmental Institute Tallin, SYKE (Finland), Fee Lativa, Åbo kommun och Tallins kommun.
