Efter mer än 20 framgångsrika år och en Kinaresa som blev en unik succé kan Stiftelsen Ostindiefararen Götheborg inte längre driva verksamheten vidare. Förhandlingar med olika intressenter, i såväl Sverige som utomlands, har drivits under flera år. Dessa har inte lett till konkreta resultat och Stiftelsen förbereder nu försäljning av skeppet Götheborg då det ej längre finns ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten vidare.
– Detta är ett tungt beslut som vi tvingats ta, säger Lars G Malmer, ordförande i stiftelsen Ostindiefararen Götheborg. Vi har i det längsta jobbat för att hitta en lösning som skulle göra det möjligt för skeppet att fortsätta att segla och fungera som den fantastiska plattform för marknadsföring av Sverige och Göteborg som det är.
Seglatserna efter hemkomsten från Kina har möjliggjorts tack vare ett substantiellt finansiellt stöd från stiftarna (AB SKF, AB Volvo, Stena AB, Business Region Göteborg, Göteborgs Hamn samt Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen) som säkrat grundfinansieringen för att hålla skeppet i seglingsbart skick.
Ostindiefararen Götheborg har under sina expeditioner runt jorden fungerat som en framgångsrik plattform för att visa upp det svenska näringslivet, kulturen och samhället. Dessutom har sedan 2008 cirka 3 000 jungmän, varav cirka 40 procent kvinnor, från 45 olika länder jobbat ombord. På så sätt har de lärt sig leva och arbeta ihop, hjälpa och stötta varandra och segla ett unikt skepp.
Vid de 93 hamnstopp som gjorts i 23 länder under de tio år som skeppet seglat har omkring en miljon besökare gästat skeppet och tagit del av dess historia. Vid hemkomsten till Göteborg efter Kinaresan möttes skeppet av det svenska kungaparet, kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia samt Kinas president Hu Jintao som kom till Göteborg för att vara med vid ankomsten. Därutöver hade hundratusentals åskådare mött upp längs stränderna för att välkomna skeppet hem.
Ostindiefararen Götheborg är byggd enligt gamla byggmetoder och i material som användes till originalskeppen som byggdes på 1700-talet. Handsmidda spikar, handgjorda block och handslaget tågvirke. Ettusen ekstockar och fem mil fura blir tillsammans en 58,5 meter lång och 11 meter bred Ostindiefarare. Eftersom inga ritningar fanns bevarade från 1738, då originalet byggdes, har bygget ställt stora krav på uppfinningsrikedom, hantverksskicklighet och enträgen forskning. Bara riggen tog 100 000 timmar att konstruera. För att klara dagens krav på säkerhet, är hon samtidigt helt modernt utrustad.