Forskare vid Stockholms universitet och Västra Götalands länsstyrelse har undersökt sedimentprover från 15 platser längs Sveriges västkust. De har hittat höga halter av koppar, zink och tributyltenn (TBT). Alla tre är ämnen som används eller har använts i bottenfärger till fritidsbåtar.
I undersökningen ”Pollutant Concentrations and Toxic Effects on the Red Alga Ceramium tenuicorne of Sediments from Natural Harbors and Small Boat Harbors on the West Coast of Sweden” har ett forskarlag under ledning av professor Britta Eklund tagit sedimentprover från elva småbåtshamnar och fyra naturhamnar längs Sveriges västkust.
Forskarna har både mätt mängden gifter i proverna och exponerat rödalgen Ceramium tenuicorne för de insamlande sedimenten, samt noterat hur provernas varierande grad av giftighet påverkat algernas tillväxt. Anmärkningsvärt var de höga nivåerna av TBT, ett mycket giftigt ämne som är förbjudet att användas på båtar under 25 m i hela EU sedan 1989. Även långt ute i naturhamnar i Kosterfjorden påträffades TBT.
– TBT är förmodligen det giftigaste ämne som vi medvetet släppt ut i den marina miljön, säger professor Britta Eklund vid institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi vid Stockholms universitet.
– Även i mycket små doser vet vi att det orsakar deformationer hos vattenlevande djur, till exempel ostron och snäckor.
– När det gäller TBT handlar det om gamla synder. Det som båtklubbar och båtägare kan göra är att börja fundera på att ta reda på om man HAR TBT på sin båt och om det visar sig att det finns, ta bort den gamla bottenfärgen. De flesta länsstyrelser ställer sig positiva till att ge LOVA bidrag för både identifiering och bortblästring.
För SBU:s Miljökommitté är undersökningens resultat ingen direkt överraskning.
– Att det finns TBT i bottensediment i hamnar är ingen nyhet, det har vi vetat länge. Det tråkiga är när fokus riktas enbart på fritidsbåtshamnar, enligt tidigare undersökningar finns TBT även i fiske- och kommersiella hamnar. Likaså kan slammet från reningsverk innehålla höga halter tennorganiska föreningar, säger Harald Mårtensson, ordförande i SBU:s Miljökommitté.
– Vilka som är ansvariga för dessa föroreningar kan man ju fråga sig. Båtägarna har använt de färger som erbjudits och som godkänts för denna användning av statliga myndigheter. Man kan knappast lasta båtägarna för att myndigheter och tillverkare inte förstod konsekvenserna av användningen av dessa produkter.
– Båtlivet ska givetvis göra vad som går för att få bort TBT-källor som kan finnas på äldre båtar, men det är besvärligt, tidskrävande och dyrt och måste göras på ett säkert sätt. Bra om det erbjuds bidragsmöjligheter så myndigheternas tidigare okunskap inte drabbar enskilda båtägare som använt godkända produkter eller köpt en begagnad båt utan att veta vilka färger som använts tidigare, säger Harald Mårtensson.
Länk till undersökningen: http://link.springer.com/article/10.1007/s00244-016-0262-z
