Cirka 86 procent av Sveriges EU-bad, 381 av 445, klarar de kvalitetskrav som ställs enligt badvattendirektivet. Av dessa får 289 bedömningen ”utmärkt”.
– För 53 av de svenska EU-baden har det inte gått att göra en klassificering på grund av att för få vattenprover togs under föregående badsäsonger. Vi bedömer att fler kunde fått godkänt med korrekt provtagning, säger Katarina Vartia på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
I Sverige finns cirka 2 700 badplatser registrerade hos kommunerna. 445 av dessa är EU-bad som sedan 2012 skyltas för att informera allmänheten om badvattnets kvalitet. EU-badsymbolen fungerar som en kvalitetsstämpel på att badet kontrolleras enligt reglerna. Många av de övriga mindre baden kontrolleras också regelbundet av kommunerna.
I Sverige definieras badplatser med cirka 200 badande per dag som EU-bad. Under 2015 års badsäsong togs 2 094 vattenprover vid EU-baden, vilket innebär i genomsnitt fem prover per badplats.
– Vi är nu klara med vår klassificering av de svenska EU-baden och presenterar denna i rapporten ”Sveriges badvattenkvalitet”. Specifik information om varje EU-bad och även andra bad finns på vår webbplats Badplatsen, säger Katarina Vartia, utredare på enheten för havs- och vattenförvaltning.
EU-baden klassificeras utifrån rapporterade provresultat från fyra efter varandra följande år, där minst 3–4 prover ska tas per år. De får bedömningen “utmärkt”, “bra”, “tillfredsställande” eller “dålig” beroende på nivåerna av bakterierna Escherichia coli (E. coli) och Intestinala enterokocker i badvattnet. Båda är bakterier som finns i människors och varmblodiga djurs tarmar.
– Bakterierna indikerar att vattnet kan ha blivit påverkat av en förorening som innehåller avföring. De är i sig normalt sett inte farliga men tyder på att det kan finnas andra typer av bakterier, virus eller parasiter i badvattnet som man kan bli sjuk av, säger Anneli Carlander, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Kommunerna ansvarar för provtagningarna av badvattnet, för skyltningen på EU-baden samt informerar på webbplatsen Badplatsen. Kommunerna rapporterar in all information till Folkhälsomyndigheten som, på uppdrag av HaV, sammanställer och rapporterar in resultaten till EU.
Kommunen ansvarar också för att ta reda på orsaken till varför ett bad inte klarar kvalitetskraven och ska informera om vad som görs för att åtgärda problemet. I vissa situationer ska kommunen avråda från bad.
– Vi ger ut föreskrifter om EU-bad och vägleder även kommunerna i skötseln av EU-baden så att den görs enligt reglerna. Folkhälsomyndigheten stöttar kommunerna med råd om till exempel smittskyddsfrågor, säger Katarina Vartia.
Nio svenska EU-bad har på webbplatsen Badplatsen inför 2016 års badsäsong fått klassificeringen ”dåligt”. Av dessa har åtta stycken haft återkommande problem med förhöjda halter av någon eller båda av de två tarmbakterierna. De nio baden finns i Nynäshamn (Nickstabadet), Sölvesborg (Hälleviks strand), Lomma (Hamnhusen T-bryggan), Malmö (Sibbarp, Barnviken), Helsingborg (Hittarp och Fria bad), Bollnäs (Karlslund), Varberg (Björkäng) och Kungsbacka (Sörvik).
Ett av de nio baden, Nickstabadet i Nynäshamn, hade endast ett föroreningstillfälle under fyra års provtagningar och i övrigt en god badvattenkvalitet. Ett av baden, Barnviken i Sibbarp, har fått klassificeringen ”dålig” fem år i rad och kommer tills vidare att avregistreras som EU-bad.
– Det finns ingen enkel förklaring till varför ett EU-bad får klassificeringen ”dålig” utan lokala förutsättningar styr. Det kan bero på ytavrinning efter regn, fåglar, bräddning av kommunalt avloppsvatten, dåligt fungerade enskilda avlopp men också på oss badande, säger Katarina Vartia.
Den svenska klassificeringen som syns på webbplatsen Badplatsen är den som gäller för svenska bad. Även EU-kommissionen och Europeiska miljöbyrån, EEA, gör en klassning av svenska EU-bad, som i vissa fall kan skilja sig något från den klassificering som HaV och Folkhälsomyndigheten gör. Årets rapport ”European bathing water quality in 2015” jämför drygt 21 000 EU-bad och publiceras nästa vecka.
Källa: HaV.
Foto: Maja Kristin Nylander/Havs- och vattenmyndigheten.
