Trafikstart för linfärjeleden i sundet mellan Vaxön och Vaxholmen 29 april innebär att en fossilfri färjelinje införs i Stockholms skärgård. Färjan erbjuder en avgiftsbelagd överresa för fotgängare. Linfärjan Vaxholmen är eldriven. Hon ligger därmed i framkant när det gäller att skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem. Hon förbrukar ingen diesel, eller olja, hon kräver inga reningsfilter, hon rör sig helt tyst i vattnet och hon släpper inte ut avgaser.
Kastelletleden är det första färjan i sitt slag på den svenska östkusten. Det går utmärkt att passera färjan i sundet, när hon ligger stilla.
Linfärjan Vaxholmen är samspelt med naturen och väl lämpad för sin uppgift mitt i den ömtåliga skärgårdsmiljön i Vaxholm. Hon drivs framåt med elkraft via en kabel som rullas upp på den kabelvindan utmed den ena långsidan. Systemet har utvecklats av Trafikverkets Färjerederi och prövats på två färjeleder på Västkusten, dels i Hamburgsund och dels på Malöleden över Malö strömmar. Erfarenheterna från dessa leder är mycket positiva. I Hamburgsund har den eldrivna linfärjan funnits i fyra år och har minskat halten av miljöpåverkande utsläpp med mer än 90 procent.
– Det är mycket glädjande att man kan åstadkomma en så stor förbättring med teknisk utveckling i kombination med mod att pröva nya vägar, kommenterade Lars Nilsson, Trafikverkets miljöchef, om erfarenheterna från Hamburgsund.
Höga säkerhetskrav
Inom sjöfarten är säkerhetskraven höga och den eldrivna linfärjan är därför försedd med ett stödsystem som drivs med miljödiesel, i händelse av något problem med eldriften. Efter flera år med samma teknik på västkusten kan rederiet konstatera att elkabeldriften är stabil och pålitlig.
Hamburgsundsleden bedrivs i allmän farled som dessutom är kraftigt trafikerad. Under juli månad passerar 3000 båtar per dag. Linfärjan transporterar 40 000 fordon och 45 000 gångtrafikanter, enbart i juli. Få incidenter har förekommit.
För kaptenen ombord har den eldrivna linfärjan också stora fördelar. Det är rent och snyggt, pålitligt och ljudlöst. Ombord finns både system med radarbaserade datorskärmar och kommunikationssystem med förbipasserande yrkestrafik som bidrar till att sjöfarten kan fungera smidigt och följsamt.
Inför trafikstarten 2016 har en omfattande riskanalys av linfärjeleden i Vaxholm utförts av den oberoende sjöfartskonsulten SSPA. Sjöfartsverket och Transportstyrelsen har löpande försetts med information och Sjöfartsverket kommer att göra ytterligare bedömningar av linfärjetrafiken.
Trafikverket Färjerederiet driver totalt 19 linfärjeleder i Sverige och elva av dem går i allmänna farleder.
Hur passerar fritidsbåtar linfärjan i Vaxholm?
Huvudregeln skiljer sig inte från tidigare: fritidsbåtar väljer primärt den östra sidan om ön Vaxholmen med kastellet. På så sätt undviks närkontakt med yrkestrafiken i det västra sundet.
Det går dock att passera en linfärja, när hon ligger stilla. Vajern ligger i vattenlinjen och när färjan har lagt till sjunker den ner till botten. Blixtljus visar när linfärjan är i rörelse.
Kom ihåg:
– Fritidsbåtar ska passera på östra sidan om Vaxholms kastell.
– Färjans lina löper strax under vattenytan om en linfärja som kör. Låt därför linfärjan lägga till innan du passerar.
– Håll noga uppsikt när du närmar dig en gul färja!
– Linfärjan är försedd med ljus och texten LINFÄRJA tydligt målad på sidorna.
– Linfärjan kan inte tvärnita eller väja.
– Lämna alltid företräde till yrkestrafik.
Hur åker man med linfärjan Vaxholmen?
Färjan avgår från ett eget färjeläge strax intill kajplats 9, nedanför Vaxholms hotell. Trafiken erbjuder överfart för i första hand fotgängare och i andra hand enklare fordon som behövs på Kastellet, av typen fyrhjulingar. Trafiken är igång kl 10.00-22.00 under perioden maj-september. Biljetter kan lösas i automater på kajen eller i Vaxholms turistbyrå på Rådhustorget.
Samarbete bakom försöket
Kastelletleden etableras i Vaxholm under en försöksperiod på tre år och är ett resultat av ett samarbetsavtal mellan Vaxholms stad, Trafikverket Färjerederiet och Statens Fastighetsverk. Syftet beskrivs av samarbetsparterna så här:
– Ger ökad tillgänglighet till Kastellet för att stärka besöksnäringen och ger tillgång till verksamhetslokaler för att stärka företagsetablering i staden (Vaxholms stad)
– Ger ökad tillgänglighet till Kastellet och utvecklar dess fastighetsbestånd (Statens Fastighetsverk)
-Visar möjligheterna för miljömedveten transport med egna färjor (Trafikverket Färjerederiet).
– Kastellet är unikt. Miljövänlig och utökad färjetrafik i kombination med lokalytor för olika verksamheter, ger stora möjligheter att både utveckla besöksverksamheten, stärka lokala näringsidkare i Vaxholm och skapa arbetstillfällen, säger Lars Lindgren (M) kommunalråd Vaxholms stad.
– Färjerederiet, Sveriges största rederi, vill stimulera till nya attraktiva trafikupplägg i en dialog med omvärlden. Vi har trafik i hela landet, varav fyra färjeleder i Vaxholm, förutom Kastelletleden som är avsedd för fotgängare och avgiftsbelagd, är det även Vaxholmsleden, Oxdjupsleden och Tynningöleden, samtliga överfarter för både bilar och människor och avgiftsfria (statligt finansierade), säger Anders Werner, rederichef Trafikverket Färjerederiet.
-Vi på Statens fastighetsverk är glada att vi tillsammans med kommunen och Färjerederiet kan skapa bättre förutsättningar för att utveckla Vaxholms kastell till ett besöksmål av klass i Stockholms skärgård. Linfärjan innebär att fler människor får tillgång till besöksmålet, säger Jörgen Hammarstedt, fastighetschef Statens Fastighetsverk.
Ecoshipping på kastellet
Miljösatsningar skapar en bättre livsmiljö och eldrivna linfärjor är ett utmärkt vägval när det gäller korta förbindelser över vatten, med behov av stor kapacitet. Men det finns också annat att göra för att få ner bränsleförbrukning och utsläpp till sjöss. Mycket handlar om attityder och manövrering av fartyg. Därför har Trafikverkets Färjerederi ett eget utbildningscentrum för simulatorstödd träning i ecoshipping, skonsam körning till sjöss. Det passar förstås extra bra att turen till den utbildningen, som även är öppen för andra rederier, görs just med miljöfärjan Vaxholmen!
Fakta om Kastelletleden
-Restid ca 2 minuter
-Turtäthet 2-4 ToR per timme
-Dygnstrafikering 10.00-22.00
-Kapacitet 130 personer
-Färjans längd 28 m, bredd 9 m
-Eldrift via kabel
-Trafikperiod 2016 maj-september
-Biljettförsäljning via automat på kaj
-Endast passagerare, inga bilar
Information om Kastelletleden kommer att publiceras på Trafikverkets webbplats från och med 15 april 2016 på adressen www.trafikverket.se/kastelletleden
Processen med att etablera en linfärjeled mellan Vaxön och Kastellet har varit forcerad. Man har ej beaktat experters, rederiers, privatpersoners och myndigheters synpunkter och kritiska yttranden.
Hade Vaxholms kommun velat öka tillgängligheten till Kastellet hade en logisk lösning varit att inleda dialog med dels Kronuddens charter & taxibåtar som kör turbåten Daphne till Kastellet och dels med Waxholmsbolaget för att se om befintlig trafik kan utökas. Denna dialog har ej förts.
Bland instanser som yttrat sig kritiskt finns Transportstyrelsen, som framlade i januari 2015; ”Att införa en linfärjeled över en allmän farled i ett relativt smalt sund med intensiv sjötrafik med mycket passagerare framstår ur sjösäkerhetsperspektiv som olämplig”. Transportstyrelsen ansåg därefter att en oberoende riskanalys borde tas fram. (Dokument TSS 2015-84)
När riskanalysen från SSPA var klar, hemligstämplades den av Färjerederiet. Efter en rättegång offentliggjordes den 45 sidor långa riskanalysen av Kammarrätten.
I riskanalysen framgår att ”Den täta trafiken under högsäsong bidrar sannolikt till att en incident kan inträffa.” (Dokument RE20157417-01-00-A)
Ytterligare en riskanalys beställdes av Färjerederiet. I den nya riskrapporen var 12 av 36 identifierade risker över tolererbara nivåer. (Dokument RE20157417-02-00-A)
De förslag som Färjerederiet har lagt fram för att reducera riskerna har ej återkopplats till SSPA eller för den delen undersökts vara genomförbara. Färjerederiet har bland annat föreslagit att linfärjan ska ge företräde för fartyg som går på tidtabell. Hur befälhavaren på linfärjan skall kunna avgöra om ett fartyg går på tidtabell eller inte framgår ej. Lagligheten att sätta upp övervakningskameror som filmar i sundet (och alltså ej på egen verksamhet) hade inte heller undersökts när de presenterades som lösningar på ett möte med bl.a. Sjöfartsverket.
Småbåtar har i diskussion ansetts vara den största risken för säker passage av linfärjan. Småbåtsägare har flera gånger utpekats som lagbrytare som trafikerar det västra kastellsundet. Dock får småbåtar de facto passera där om man angör Vaxholm inom sundets räckvidd.
Det västra kastellsundet (där linfärjan ska trafikera) är avsett för tyngre trafik. Med tyngre trafik menas passagerarbåtar, ångbåtar, charterbåtar, segelfartyg, lastfartyg, bogserbåtar, godsfärjor, pråmar m.m. Samtliga utav nämnda fartygskategorier kräver en viss fart genom vattnet för inte bli manöverodugliga.
Således utgör linfärjan en stor säkerhetsrisk för de tunga fartyg som får och skall passera i det västra kastellsundet, vilket även framgår av SSPAs andra riskanalys.
Att utöka verksamheterna på Kastellet är heller inte beroende av en linfärja. Vilka företag som vill etablera sig på Kastellet efter att linfärjan är på plats har ej redovisats.
Ytterligare, ett faktum som ej uppmärksammats, är att Färjerederiet velat ha ett ”visningsexemplar” av en linfärja i närhet till deras nya simulatoranläggning på Kastellet. I samarbetsavtalet mellan Statens Fastighetsverk, Vaxholms kommun och Färjerederiet står det:
”Färjerederiet: Visa på möjligheterna för miljömedveten transport med egna färjor”.
(Dokument Dnr. 119/2014.106)
Under våren har Waxholmsbolaget genomfört testkörningar och konstaterar att 40 000 liter diesel mer per år förbrukas av att åka runt Kastellet för att undvika den miljövänliga linfärjan.
Övrigt:
-De totala kostnaderna för projektet är ej klarlagda.
-Break-even för den ekonomiska kalkylen ligger på en fördubbling av antalet resenärer till Kastellet.
-De estetiska värdena har ej beaktats eller diskuterats då Kastellet är tänkt att vara linfärjans hemmahamn.
-Sjöfartsverket har ännu inte godkänt linfärjeleden till Kastellet.