Havs- och vattenmyndigheten, HaV, är nu klar med Sverige första åtgärdsprogram för havsmiljön. Det innehåller 32 åtgärder som rör allt från strandstädning, fredningsområden för fisk till att utreda varför ämnen som TBT ökar trots förbud mot miljöfarliga båtfärger.
– Det behövs flera nya åtgärder för att rädda havet, och inte bara i havet utan även på land. Sverige kan inte lösa problemen på egen hand, det krävs samarbete och dialog med andra länder – kring Östersjön och Västerhavet, säger utredaren Ylva Engwall.
Enligt EU:s havsmiljödirektiv ska Europas havsområden ha en god miljöstatus år 2020, något som medlemsländerna förbundit sig att genomföra. För Sveriges del handlar det om delar av Östersjön och om Västerhavet. 2012 presenterade HaV en rapport som visade på problem i alla Sveriges havsområden.
Havs- och vattenmyndigheten har i drygt två år arbetat med att identifiera vilka nya åtgärder som behövs för att förbättra havsmiljön och ta fram ett åtgärdsprogram.
– Vi har haft ett brett samarbete, både internt på vår egen myndighet, men också med flera andra myndigheter och en dialog med kommuner och intresseorganisationer. I processen har vi också haft en viktig dialog med andra länder inom EU och inom de regionala konventionerna Helcom och Ospar, säger Ylva Engwall, utredare på havs- och vattenmiljöenheten.
– Vi har fått in många värdefulla synpunkter och kommentarer som haft betydelse i den slutliga utformningen av vilka åtgärder som behövs.
Åtgärdsprogrammet innehåller en analys av vad som påverkar havsmiljön negativt och var det behövs sättas in åtgärder. Några av de största problemområdena är övergödning, farliga ämnen och fiske. Men nya åtgärder behövs också mot exempelvis marint skräp och främmande arter. Rapporten ”God havsmiljö 2020 – Marin strategi för Nordsjön och Östersjön” pekar också på ett ökat tryck på havsmiljön från olika näringar, exempelvis energi, turism och transporter.
Åtgärdsprogrammet innehåller 32 åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner. 19 av dessa hamnar på HaV:s eget bord.
– Vi har tagit fram konkreta åtgärder som kan och ska sättas i gång så snabbt som möjligt. Det här är inte tänkt att bli en papperstiger utan ett dokument som verkligen leder till handling och förbättring av havsmiljön. De kommer inte att räcka till för att vi ska nå målet om en god havsmiljö år 2020 men är en viktig början, säger Marie Berghult, chef på havs- och vattenmiljöenheten.
När det gäller fiske kommer HaV till exempel att se över om det behövs fler fredningsområden för fisk i kustområden, fler fredningstider eller nya fiskeregler.
– Vi kommer också, i ett pilotprojekt, att se om vi kan bekämpa främmande, invasiva arter som etablerat sig i våra vatten, till exempel svartmunnad smörbult och amerikansk hummer, säger Ylva Engwall.
Arbetet med åtgärder mot marint skräp och farliga ämnen kräver samarbete mellan myndigheter. Bland annat ska HaV och Naturvårdsverket ta fram en informationskampanj som riktar sig till allmänheten, stödja strandstädning och att försöka koppla samman avfallshantering på land med nedskräpningen till havs.
– Ett av de farligaste ämnen för vår havsmiljö är TBT (tributyltenn) som förr var vanligt i båtfärger. Trots att TBT varit förbjudet i flera år så hittas det ofta i havsmiljön och på vissa ställen ökar det till och med. Här behöver vi utreda vad det beror på och vad vi kan göra mer, säger Ylva Engwall.
Åtgärdsprogrammet beräknas kosta cirka två miljarder kronor att genomföra, den samhällsekonomiska nyttan uppskattas till betydligt högre belopp.
Havsmiljödirektivet är EU:s gemensamma ramverk för havsmiljön och omfattar utsjö och kustvatten.I delar av kustvattnet, ungefär ut till de yttersta skären, finns en överlappning med EU:s vattendirektiv. Det pågår också ett arbete med att ta fram åtgärdsprogram under vattendirektivet, något som de fem vattenmyndigheterna vid Sveriges länsstyrelser ansvarar för.
Källa och foto: HaV.
