Fjärde numret av prisbelönade tidningen Hav & Vatten granskar begreppet ekologisk kompensation. När behövs det, var fungerar det och hur görs det bäst?
Läs om hur ett nytt kraftverk i Sigtuna ledde till ett rikare fågelliv, hur bygget av Botniabanan ledde till fem nya naturreservat och hur stålverket i Oxelösund bidrog till flera nya våtmarker.
Havs- och vattenmyndighetens tidning Hav & Vatten når i dag cirka 15 000 prenumeranter och vann nyligen Svenska Publishing-Priset. Tidningen riktar sig främst till politiker, tjänstemän, näringsliv och andra som intresserar sig för vattenfrågor på lokal och regional nivå.
Varje nummer innehåller ett längre och djupgående reportage, denna gång om ekologisk kompensation som är ett av de nyaste redskapen i den svenska miljöpolitikens verktygslåda.
Vi tittar på tre konkreta exempel där naturvärden och industriell utveckling kunnat samordnas tack vare dialog, engagemang och mod att våga tänka nytt.
– Ofta missar kommuner möjligheten till ekologisk kompensation genom att kommunekologer och miljöstrateger har fullt upp med att formulera luddiga hållbarhetsmål, istället för att tilldelas en strategisk roll i detaljplaneringen och stadsbyggnadsarbetet, säger kommunekologen Jan Franzén i reportaget.
Han arbetar som kommunekolog i Sigtuna. Där sammanföll kommunens planer på att skapa ett årike med olika reningsfunktioner vid Märstaån med att energibolaget Fortum ville bygga ett nytt kraftvärmeverk. Diskussionerna slutade med att Fortum betalade för vattenanläggningar för biologisk mångfald och dagvattenrening samt gångvägar runt de nya dammarna.
Bygget av Botniabanan är ett annat exempel. Den invigdes i augusti 2010, fjorton år efter att regeringen beslutat att banan skulle byggas. Förseningen berodde till stor del på den utdragna miljöprövningen om naturvärden vid Umeälvens delta. Det var här som ekologisk kompensation första gången prövades på allvar i svensk rätt. Resultatet blev fem nya naturreservat, skyddade lövskogar och betesmarker, en ny fågelsjö och stora anlagda våtmarker.
– Det var, och är fortfarande, det största kompensationsprojektet i norra Europa. Trots att lagen funnits sedan 1999 har det här verktyget sällan använts av miljödomstolarna. Jag tror att det har funnits en oro för att det ska leda till en glidning i tillståndsgivningen. Att exploatören ska komma undan enklare genom att köpa sig fri, säger miljökonsulten Anders Enetjärn som följt hela miljöprocessen kring Botniabanan.
Miljö- och energichefen Kristina Branteryd vid stålverket SSAB i Oxelösund intervjuas också. Bolaget har bland annat arbetat med ekologisk kompensation i samband med en deponi för biprodukter från stålproduktionen. Hon brottas nu med att försöka hitta reningsmetoder som lever upp på krav på minskade kväveutsläpp och menar att ekologisk kompensation skulle kunna vara en lösning.
I fjärde numret av Hav & Vatten kan du också läsa om:
- debatten kring Vattendirektivets åtgärdsprogram som regeringen nu beslutat sig för att pröva
- hur vanligt toalettavfall enkelt kan bli gödsel till åkrar
- hur bortskottad snö kan användas som fjärrkyla till köpcentrum
- hur Rhoca-Gil-skandalen i Hallandsåsen påverkade miljöarbetet i Båstads kommun
- hur skyfallskartor kan hjälpa kommuner att slippa dyra översvämningar.
- hur allt fler kommuner väljer att anlägga regnbäddar för en effektivare dagvattenhantering.
Tidningen innehåller en intervju med Åsa Ranung, Världsnaturfondens chef för vattenmiljö, senaste nytt från Havs- och vattenmyndigheten och så ger poeten och författaren Bob Hansson sin syn på vatten. Hav & Vatten finns nu att ladda ner på vår hemsida och där kan du också anmäla dig för prenumeration.
Källa: HaV.
