Hur mår Sveriges sjöar, vattendrag och kustnära vatten? Frågan är svår att svara på eftersom dagens system med nationell och regional miljöövervakning samt egenkontroll inte räcker till. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, lämnar nu över sina förslag till förbättringar till regeringen, bland annat föreslås en utredning om vattenkontrollavgift.
Sverige har egna miljömål som rör våra vatten. I flera EU-direktiv finns också krav som rör vattenmiljöernas kvalitet, exempelvis vattendirektivet, havsmiljödirektivet och art- och habitatdirektivet.
– För att få en bild av hur vattnet mår så krävs bättre kunskap. Därför samlar vi i Sverige varje år information och data om exempelvis nivåer av näringsämnen och miljöfarliga ämnen i våra hav, sjöar och vattendrag. Utifrån dessa data kan vi sätta in så bra åtgärder som möjligt, säger Bertil Håkansson.
Insamlingen sker genom nationell och regional miljöövervakning som HaV och andra myndigheter ansvarar för. Dessutom så ska verksamhetsutövare som på något sätt påverkar vattenmiljön negativt, exempelvis industrier och reningsverk, också samla in information som visar hur sjöar, vattendrag och kustnära vatten påverkas av utsläpp.
Systemet skapades i en tid när fokus främst låg på så kallade punktutsläpp t ex industrier och reningsverk.. Idag vet vi att även andra verksamheter har stor påverkan på våra vattenmiljöer så kallade diffusa källor som lantbruk och transporter och även fysisk påverkan, exempelvis vattenkraft, dammar, dikning och muddring.
– Vi behöver samla in mer information och data för att få en helhetsbild. Mycket av den information som samlas in i dag utnyttjas inte alltid till fullo och den kan vara svår att ta del av, säger Anna Jöborn.
– Ofta mäter man också olika saker och använder sig av olika mätmetoder i olika delar av landet. Vi behöver komma tillrätta med dessa brister för att underlätta arbetet med att nå de svenska miljömålen.
Regeringen har därför gett HaV i uppdrag att bland annat se över hur vi i Sverige bättre kan samordna mätningar och insamling av data. HaV konstaterar i sin rapport “Vattenanknuten recipientkontroll” ett antal brister med dagens system, bland annat att informationen inte är tillräcklig för att ge en helhetsbild och att flera branscher i dag står utanför systemet.
HaV lägger nu fram förslag och åtgärder till förbättringar:
Öka datatillgängligheten – både en fråga om finansiering och om organisation.
Tydliggöra kvalitetskraven för hur kontrollen ska göras – att beskriva vad som ska mätas, hur det ska göras för att få ett enhetligt system i hela landet. En uppgift för HaV och andra berörda myndigheter.
HaV och andra berörda myndigheter ska utveckla ny vägledning för egenkontroll för verksamhetsutövare.
Att regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att – i samråd med HaV – se över behovet av utökade krav på exempelvis miljörapporter.
Att regeringen utreder frågan om en vattenkontrollavgift. Syftet är att få ett system där fler bidrar ekonomiskt till kontrollen av hur våra vatten mår, såväl yt- som grundvatten.
Källa och foto: HaV.
