Stora effekter av budgetunderskott för KBV

Längre insatstider och minskad förmåga att upptäcka oljeutsläpp. Den totala bemanningen minskar med en femtedel och Kustbevakningen försvinner helt från flera orter. Det är ett par av konsekvenserna om Kustbevakningen inte får tillskott i kassan, konsekvenser som drabbar både människa och miljö.

Av det budgetunderlag som lämnas till regeringen 28 februari framgår att de 133 Mkr som Kustbevakningen saknar leder till att närvaron till sjöss måste reduceras med 30­−40 procent, insatstiderna för att rädda liv och miljö blir längre och förmågan att upptäcka oljeutsläpp minskar kraftigt.

– Innehållet i vårändringsbudgeten och vårpropositionen blir en viktig signal för Kustbevakningen. Om inte anslaget ökar med det vi begärt, kommer åtgärder att behöva vidtas redan före sommaren. Varsel av personal, en minskning av antalet fartyg och nedläggning av stationer kommer att bli verklighet, säger Judith Melin, generaldirektör på Kustbevakningen.

Ett budgetunderskott som inte åtgärdas kommer att leda till nedskärningar, både i verksamheten och i antalet anställda. En minskning av Kustbevakningens kostnader med 133 Mkr, kräver organisatoriska neddragningar motsvarande:

Minskning av lednings- och stödorganisationen i Karlskrona, Nyköping, Göteborg, Stockholm och Härnösand med i genomsnitt cirka 30 procent av dagens cirka 235 befattningar.

Minskad bemanning i den lokala organisationen med cirka 15 procent av dagens cirka 525 befattningar.
Bemanningen måste därmed totalt sett minska med cirka 20 procent av dagens totalt cirka 760 befattningar. Dessutom måste antalet kuststationer reduceras med 8-10 stycken (från dagens 25 till cirka 15).

Även antalet fartyg och eventuellt även flygplan måste minska.

Verksamhetsmässigt ger neddragningar i storleksordningen 133 miljoner följande konsekvenser.

Närvaron och övervakningen till sjöss minskar med 30-40 procent.
Kustbevakningen kan inte vidmakthålla förmågan att med nationella resurser bekämpa oljeutsläpp på upp till 10 000 ton till sjöss.
Myndigheten kan inte medverka i sjöräddningsinsatser i samma utsträckning som idag.
Sjötrafikövervakningen minskar med drygt 30 procent, rattfylleri-kontrollerna med 90 procent och sjösäkerhetstillsynerna upphör helt.
Gränskontrollverksamheten (utlänningskontroll och tullkontroll) minskar med 30-40 procent.
Övervakningen av miljö och naturresurser samt av dumpning och utsläpp till sjöss minskar med 30-40 procent.
Fiskeriövervakningen minskar också med 30-40 procent medan jaktkontrollerna minskar med 60 procent.
Sammantaget medför detta en ökad risk för att utsläpp når land med negativ påverkan på miljön samt ökade kostnader för samhället. När den förebyggande övervakningen minskar ökar också förekomsten av överträdelser och risken för olyckor i sjötrafiken. Kustbevakningens förmåga att ge hjälp och stöd till andra myndigheter och till andra länder minskar också kraftigt.

Kustbevakningens verksamhet bygger i grunden på en kombinationstanke, där samma resurser används för flera uppgifter samtidigt.

– Vår beredskap inom främst det miljöräddande området finansierar vår närvaro till sjöss varje dag året runt. Denna närvaro och beredskap kombinerar vi med att utföra flera arbetsuppgifter till sjöss som andra myndigheter har ansvar för och utför på land, säger Judith Melin.

– Det är resurseffektivt, eftersom dessa uppgifter kostar samhället mindre än om respektive myndighet skulle behöva bygga upp en egen sjögående organisation. Den här verksamheten har byggts upp under lång tid, och att nu montera ned den vore olyckligt, säger Judith Melin

Regeringen kommer att presentera sin budgetproposition i mitten av april.