SMHI och Finlands Miljöcentral, SYKE, inleder ett tätt samarbete kring övervakningen av havsmiljön i Östersjön och Västerhavet.
– Det är unikt att två länder skriver avtal på detta sätt, men vi går i bräschen för en trend som EU och globala organisationen ICES gärna vill se framöver. Tillsammans kan vi förbättra övervakningen av de akuta problem som havet tampas med, och dela på kostnaden, säger Lena Häll Eriksson, generaldirektör på SMHI.
– Redan idag avgår den första gemensamma turen med forskningsfartyget Aranda. De finska och svenska havsforskarna ska interkalibrera sina mätinstrument och ta prover på syreläget och fosfor- och kvävehalten. Parallellt börjar vi arbeta fram ett gemensamt program för framtida havsmiljöövervakning, säger Lea Kauppi, generaldirektör för SYKE.
– Vinsterna med att samarbeta är stora. Både Sveriges och Finlands forskning får tillgång till mer miljödata och snabbare åtkomst till varandras data. Samtidigt kan vi dela på kostnaderna för fartyg, utrustning och personal, säger Lena Häll Eriksson. Detta är också en mycket bra lösning på vårt behov av ett nytt forskningsfartyg.
SMHI och SYKE kommer nu varje månad att genomföra forskningsresor tillsammans på Östersjön och Västerhavet. Vissa havsområden är gemensamma undersökningsområden: Bottenviken, Ålandshav och norra delen av den Egentliga Östersjön. Med det nya samarbetet kommer Aranda nu även att täcka den södra delen av Östersjön och havsområdena mellan Sverige och Danmark samt Västersjön.
Havsmiljöövervakningen grundar sig på HELCOMs (Östersjökonventionen) undersökningsprogram och direktiv från EU.
Följer förändringarna i havet
Forskningsresornas mätningar och analyser ger viktig information om hur miljön förändras i Östersjön och Västerhavet, och detta bildar beslutsunderlag för stater, myndigheter, företag, etc. De tre mest akuta miljöfrågorna – som också är sammankopplade – är:
1. Syreförhållandena, som försämrats alltsedan 70-talet och nu nått katastrofala nivåer i Östersjön. Idag lider cirka 30 % av bottnarna av akut syrebrist, och ytterligare 15 % är helt döda. Orsaken är övergödning i kombination med allt lägre införsel av kallt, salt och därmed mer syrerikt vatten från Nordsjön. Man vet idag inte vad som orsakar den försämrade vatteninförseln, men misstankar finns att det kan bero på att klimatförändringen.
2. Övergödningen orsakas av närsalter innehållande kväve och fosfor från utsläpp runt hela Östersjön. Den dåliga trenden har dock brutits tack vare att reningen förbättrats i flera länder. Läkningsprocessen tar ändå lång tid, eftersom utsläpp finns lagrade i bottensedimenten och kommer in via vattendrag fån åker- och skogsmark samt via regn från trafikutsläpp på land och hav.
3. Algsituationen följs och prognostiseras med biologiska och kemiska mätningar som komplement till satellitdata och automatiska mätningar från handelsfartyg. Trenden med mer alger har pågått sedan 1990-talet och orsakas av övergödningen. Vissa av algerna kan vara skadliga.
Institutens insamlade miljödata kommer nu att kunna delas mycket snabbare mellan länderna, och mycket data finns dessutom öppet och tillgängligt via SMHIs webbsida på www.smhi.se och via SYKEs datasystem. Alla länders data för året görs dessutom tillgängligt via den globala havsmiljöorganisationen ICES och via HELCOM.
FOTON:
Bilder på 1) generaldirektörerna ombord på fartyget, 2) flygbild av fartyget och 3) provtagning ute till havs finn på smhi.se/press/pressmeddelanden eller kan mailas av teresa.negrete@smhi.se
