Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har nu yttrat sig över Stockholms stads ansökan om att anlägga en ny slussanläggning och att få tappa mer vatten från Mälaren.
– Det är bra att regleringen av Mälaren ses över, bland annat för att minska risken för översvämningar som kan påverka vattenkvaliteten och därmed dricksvattnet negativt. Planerna på en fiskvandringsväg är också väldigt positivt. Frågan om hur Mälarens strand- och grundområden påverkas behöver däremot utredas mer, säger Malin Hemmingsson, utredare på HaV.
Slussen, en av de viktigaste historiska knutpunkterna i Stockholm, är utsliten och behöver rivas och byggas upp från grunden. Stockholm stad vill också att den nya anläggningen ska kunna tappa mer vatten från Mälaren. Risken för översvämning i Sveriges tredje största sjö är, enligt både SMHI och MSB, i dag oacceptabelt stor.
Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt hanterar ansökan från Stockholm stad och har gett Havs- och vattenmyndigheten tillfälle att yttra sig i ärendet.
Tanken är att öka tappet av vatten från dagens 800 till 2000 kubikmeter per sekund och då främst i Slussen/Söderström. Den föreslagna regleringen innebär att högsta vattenyta sänks med cirka 23 centimeter, att risken för låga vattenstånd i Mälaren minskar, att medelvattennivån höjs med cirka fyra centimeter under mars-april samt att medelvattennivån sänks med några centimeter under november-december.
– I Mälaren finns omfattande grunda områden som har stor betydelse för fiskproduktionen och den biologiska mångfalden. Vi menar att det behövs en närmare beskrivning av hur stora grundområden som påverkas av regleringen och hur de påverkas, säger Malin Hemmingsson.
Stockholms stad vill göra den befintliga avtappningskanalen i Söderström (gamla Nils Ericsonkanalen) till en fiskvandringsväg. HaV välkomnar en sådan satsning..
– Vandringsmöjligheter är mycket viktiga för flera fiskarter och ibland helt avgörande för om reproduktionen ska lyckas. I det här området finns bland annat ål, öring, lax, gös och nors, säger Malin Hemmingsson.
– Fiskvägen bör utformas som ett omlöp där alla fiskarter kan passera. Det är också viktigt att tillräckligt med vatten släpps fram för att fiskvägen ska fungera.
Havs- och vattenmyndigheten vill också att fiskluckan vid Riksbron i Norrström konstrueras så att alla fiskarter i området kan passera den under större delen av året.
Totalt beräknas att 120 000 kubikmeter sediment och fyllning behöver grävas ut och muddras för den nya anläggningen, ett arbete som beräknas pågå under fem till sex år. Bland annat ska två djuphålor i Söderström fyllas ut för att förbättra inströmningen. HaV anser att de föreslagna riktvärdena för muddermassorna som ska återanvändas är för högt satta. Bland annat gäller det riktvärdena för tributyltenn, TBT, som är ett extremt giftigt ämne med miljöstörande effekter och ett av de ämnen som ska fasas ut ur svensk vattenmiljö. TBT är i dag orsaken till att god kemisk ytvattenstatus inte uppnås i exempelvis Rödstensfjärden och Strömmen.
– Vi menar att det är viktigt att man bara använder muddermassor som inte är förorenade som utfyllnad för att undvika att sprida föroreningar till omgivningen, säger Malin Hemmingsson.
HaV vill också se skyddsåtgärder för att minska spridningen av föreningar till områden nedströms Slussen, exempelvis genom att förorenade sediment inom arbetsområdet tas om hand på land. Vidare bör miljön i området Halvkaksundet och Askrikefjärden följas upp långsiktigt.
– Risken för extrema händelser, exempelvis översvämningar, kan förändras i och med klimatförändringar. Därför är det viktigt med långsiktig kontroll av hur regleringen påverkar miljön även utanför Mälaren, säger Malin Hemmingsson.
HaV menar också att mark- och miljödomstolen bör inhämta ett så kallat sakkunnigutlåtande från Länsstyrelsen i Västernorrland om hur den nya regleringen påverkar bland annat fiskbestånden i Mälaren. Detta för att säkerställa att tillräckliga försiktighetsmått kan meddelas.
Källa: HaV.
