Högsta förvaltningsdomstolen finner att ändamålskravet kan uppfyllas genom uthyrning av lokal för allmännyttiga ändamål, enligt ett nyhetsbrev från Ernst & Young AB.
Den ideella föreningen Gnarpsviljan hyr ut lokaler för undervisnings- och idrottsverksamhet och frågan är om den uppfyller ändamålskravet i 7 kap 8 § IL.
Med sådana allmännyttiga ändamål avses bla religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål samt att lämna bidrag för undervisning eller utbildning. För att avgöra om uthyrningsverksamheten kan klassas som allmännyttig hänvisas till förarbetena där det framgår att bygdegårdsföreningar, folketshusföreningar eller andra liknande sammanslutningar som har till främsta syfte att anordna eller tillhandahålla allmän samlingslokal har ett allmännyttigt ändamål i lagens mening.
HFD finner därmed att ändamålskravet kan uppfyllas genom uthyrning av lokal för allmännyttiga ändamål.
Gnarpsviljan har i sina stadgar som syfte att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för allmännyttig och mångsidig verksamhet bland barn, ungdom och vuxna. Exempel på sådan verksamhet anges vara bla idrott och motion, kultur-, nöjes och musikarrangemang och andra typer av arrangemang. Lokalerna kan även upplåtas för mässor, marknader, utställningar, konferenser, kyrkliga och religiösa arrangemang. Lokalerna kan upplåtas till alla, dvs föreningar, företag, privatpersoner, offentliga och andra organisationer.
HFD finner att även fast stadgarna tillåter uthyrning för många ändamål, även kommersiella, visar de på ett huvudsakligt syfte hos föreningen att främja allmännyttiga ändamål. En sådan bedömning vinner även stöd av vad som i övrigt framkommit i målet om föreningens allmänna karaktär och verksamhet samt de ideella former i vilken verksamheten bedrivs.
Kommentar: HFD:s avgörande ger ett stort utrymme till att uppfylla ändamålskravet genom att upplåta sina lokaler för allmännyttiga ändamål. Det kan konstateras att HFD anser att kommersiell uthyrning inte kan klassas som allmännyttig utan att det endast är ideell uthyrning som omfattas av ändamålskravet. Det kan tilläggas att HFD upphäver underinstansernas avgörande och väljer att till skillnad från KR inte ens beröra frågan om det har någon betydelse för uppfyllande av ändamålskravet om det är ägaren eller någon annan som bedriver den allmännyttiga verksamheten i lokalerna.
Det avgörande för HFD är enligt Ernst & Youngs
uppfattning det faktum att den ideella föreningen enligt sina stadgar och i den faktiskt bedrivna verksamheten har som allmännyttigt ändamål att upplåta lokalen till allmännyttiga ändamål.