Det är viktigt att tänka på miljön när du gör båten sommarfin. De flesta har redan målat och sjösatt nu, men här är några tips. – Även om man målat om båten med mindre skadliga färger så kan giftiga ämnen läcka ut i vattenmiljön från äldre, underliggande färglager. Många använder också giftigare färg än vad som behövs för det område där man har sin båt, säger Janna Ekholm, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Tvättning ska helst ske på en spolplatta där spolvatten med tillhörande färgrester samlas upp och renas eller avskiljs.
HaV har fått i uppdrag av regeringen att, i samråd med Naturvårdsverket och Transportstyrelsen, ta fram förslag till riktlinjer och riktvärden för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Bland annat har HaV tagit prover av spillvattnet vid 38 av landets spolplattor på väst- och ostkusten. Resultatet visade höga halter av TBT (tributyltenn), en mycket giftig organisk förening som ursprungligen togs fram för att bekämpa parasitsjukdomen snäckfeber (bilharzia). TBT var tidigare vanligt i båtbottenfärger men förbjöds 1989. Trots detta finns fortfarande rester kvar i vår miljö. HaV fann också höga halter av Irgarol, samt koppar och zink i spillvattnet från båtbottentvätt. Resultaten från undersökningarna samt riktlinjer och riktvärden presenteras senare i sommar.
– I dag finns en stor osäkerhet kring vilka miljökrav som ska gälla vid båtbottentvättning och det skiljer mycket mellan landets kommuner. En del har krav för båtbottentvättning av fritidsbåtar och andra inga. Det finns en stor efterfrågan på riktlinjer, både från kommunerna och hamnägarna, säger Janna Ekholm.
TBT nämns i EU:s vattendirektiv som ett farligt prioriterat ämne. Ämnet ändrar och stör körtelsystemet och dess produktion av de hormoner som styr utveckling, tillväxt och fortplantning hos djur och människor. Irgarol ersatte i viss utsträckning TBT i båtbottenfärger men är numera förbjudet i båtbottenfärger för fritidsbåtar.
Koppar har använts i båtbottenfärger i flera hundra år. I små mängder är det livsavgörande för människor, djur och växter men i höga halter blir ämnet giftigt. Halterna av koppar i den marina miljön ökar och den ökade användningen i båtbottenfärger misstänks kunna bidra till detta.
– Idag vet vi att både tillåtna, otillåtna och så kallat miljövänliga färger innehåller giftiga ämnen som riskerar att skada havsmiljön. Detta presenterades bland annat i en avhandling vid Stockholms universitet i höstas, säger Janna Ekholm.
Hamnar och marinor ligger ofta placerade inomskärs vid kusten, i och invid grunda och skyddade vattenområden som är viktiga livsmiljöer för ett stort antal arter av fisk, fågel, ryggradslösa djur och vattenväxter. Dels är grunda områdena ofta vegetationsrika med exempelvis ålgräs och blåstång, dels värms de upp snabbt på våren, vilket gör att den biologiska produktionen startar tidigt.
Traditionella båtbottenfärger läcker ur sig giftiga ämnen som motverkar påväxt av till exempel alger och havstulpaner. Men gifterna sprids i vattnet och påverkar där en mängd andra djur och växter eftersom ämnena är svåra eller omöjliga för naturen att bryta ner. Gifterna stör fiskens fortplantning och hämmar tillväxten av bland annat tång, alger och musslor. Under 1970-talet slog användningen av TBT ut stora delar av ostronproduktionen i franska Archachon Bay.
Ett antal nyligen publicerade undersökningar visar också att sedimenten vid båtuppställningsplatser är kraftigt förorenade.
– Det är alarmerande uppgifter som kommer fram och de visar allihop på samma sak, att giftet i båtbottenfärgerna har spridits till naturen och fortfarande gör det. Att komma tillrätta med detta problem kommer ta lång tid och kosta mycket pengar, men med enkla medel kan vi se till att inte fortsätta förorena utan istället vända trenden, säger Janna Ekholm.
