En undersökning från Lunds universitet visar att kostnaden för fysisk inaktivitet uppgår till ca 6 miljarder kronor varje år, det är ungefär lika mycket som rökningen kostar samhället. Hur var det med dina barn under julen? Blev det nya skridskor eller skidor i julklapp? Eller ett nytt datorspel eller telefon med pekskärm?
.jpg)
Sveriges friluftslivsorganisationer har i decennier gjort stora insatser för folkhälsan med knappa resurser. Tyvärr är resursbristen stor och hindrar organisationerna i sin utveckling.
Regeringen presenterade 2010 ”Framtidens friluftsliv”, Sveriges första friluftslivsproposition. Detta är ett vällovligt initiativ – men det saknas resurser.
Miljoner barn har lärt sig vara ute med Skogsmulle. Tusentals har deltagit Scouternas hajker och många miljoner vuxna ägnar sig åt friluftsliv varje år. Friluftsrörelsen bjuder ut barn och vuxna att berika sina liv med upplevelser i naturen som bjuder fysisk aktivitet på en nivå där alla kan delta. Friluftslivsorganisationernas stora engagemang och viktiga bidrag till samhällsbygget tas för givet. Men faktum är att det saknas en tillräcklig grundfinansiering och att friluftslivets infrastruktur är på väg att falla sönder.
Den svenska friluftsrörelsen genomför årligen cirka 60 miljoner aktivitetstimmar för medlemmar och allmänhet. Ett stort bidrag till samhället, som utförs med mycket knappa resurser. Nu är det hög tid att uppmärksamma friluftsrörelsens roll som ett av de främsta verktygen för att nå folkhälsomålen.
Friluftslivet innebär kontakt med naturen på ett sätt som inte bara förbättrar folkhälsan utan dessutom bidrar till förståelse för och ödmjukhet inför naturens villkor och miljön. Ett ökat anslag till friluftslivets organisationer skulle göra det möjligt för fler – inte minst barn och ungdomar – att utöva friluftsliv och därmed förbättra sin hälsa.
Friluftsrörelsens stora engagemang innebär ett guldläge för den svenska regeringen att nyttja kostnadseffektiva förebyggande strategier för att förbättra folkhälsan och minska kostnaden och lidandet för ohälsa i Sverige. Regeringen bör därför skyndsamt tredubbla stödet i ett ”friluftslyft”, från dagens 28 Mkr, till 100 Mkr årligen. Det kommunala aktivitetsstödet till ungdomsverk¬samhet bör kunna ges till alla friluftsorganisationer och friluftslivets organisationer bör likställas med idrotts¬organisationer när det gäller all form av beskattning.
Sverige behöver ett friluftslyft. Och vi behöver det nu.
Stefan Nyström
Ordförande Svenskt Friluftsliv
