Havet 2011 är här! Rapporten som ger den mest aktuella beskrivningen av miljösituationen i våra svenska havsområden. Här är några smakprov ur innehållet: Det höga fisketrycket har drabbat kustfiskbestånden mycket hårt och i vissa fall har lokala populationer utrotats. I Östersjön är bestånden av vildlax och strömming svaga, medan torsken till viss del har återhämtat sig. Fisket behöver minska för att fiskbestånden ska ha en chans att åter växa till uthålligt säkra nivåer. En ny gemensam fiskeripolitik, EU:s marina direktiv och vattendirektiv är tillsammans med HELCOM:s aktionsplan för Östersjön viktiga redskap i detta arbete.
Såväl överfiske som övergödning bidrar till en försämrad biologisk mångfald i en stor andel av havsområdena. Övergödningen är främst ett problem i Egentliga Östersjöns och Västerhavets kustområden. Åtgärder för att minska lokala utsläpp och läckage av näringsämnen från land till hav, är därför fortsatt viktiga.
Det finns fortfarande stora områden med syrefria bottnar i Egentliga Östersjön. Orsakerna är både ett minskat inflöde av syrerikt vatten från Västerhavet och en långvarig näringsbelastning. Eftersom det tar lång tid för vattnet i Östersjön att bytas ut, behövs ett långsiktigt arbete för att åstadkomma förbättringar genom ökad rening. I vissa kustområden, såsom i Stockholms innerskärgård, har man sett tydliga förbättringar till följd av vidtagna reningsåtgärder.
De flesta miljögifterna minskar i havet. Som en följd av det fortsätter sälpopulationerna att öka och havsörnarna närmar sig nivåerna från 1950-talet. För dioxiner, impregnerings- och flamskyddsmedel är nivåerna däremot fortfarande höga, främst i Östersjön. Trots att åtgärder mot båtbottenfärger har lett till minskade halter av TBT på Västkusten, är halterna fortfarande för höga i vissa områden.
