Sverige och Finland undertecknar i dag under det nordisk-baltiska transportmötet på Island ett avtal om fördjupat samarbete mellan länderna på isbrytarområdet. Avtalet ger förutsättningar till mer kostnadseffektiva sätt att ge bästa möjliga service till handelssjöfarten och dess intressenter under vinterhalvåret i Östersjön.
Avtalet säkerställer att isbrytningen kommer att bedrivas på ett än mer effektivt och rationellt sätt.
– Vårt konstruktiva samarbete formaliseras nu genom ett avtal länderna emellan, vilket är glädjande, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.
Fakta
Sverige och Finland har i över 50 år samarbetat på isbrytarområdet. På 1960-talet träffades en nordisk överenskommelse om samarbete, och sedan i mitten av 1970-talet har det genom isbrytarnas försorg varit möjligt att bedriva kommersiell handelssjöfart på alla vinterhamnar av betydelse i Östersjön. Sedan slutet av 1980-talet finns även ett gemensamt lednings- och informationssystem för isbrytarledningarna och isbrytarna i respektive land.
Sjöfartsverket äger fem isbrytare och disponerar dessutom mellan januari och mars månad vid behov ytterligare tre isbrytare genom ett långtidskontrakt med Rederi AB Transatlantic.
Isbrytningsverksamheten leds från en central i Norrköping vars uppgifter är att fördela isbrytarresurser, utfärda trafikrestriktioner, följa upp det operativa läget samt informera berörda sjöfartsintressenter om isläget och trafiksituationen. Det är endast fartyg som uppfyller trafikrestriktionsvillkoren som erhåller isbrytarassistans. Sådana villkor kan exempelvis vara att fartyget uppfyller den isklass som är nödvändig för att kunna gå i is.
