Sverige lyfter åtgärder mot kortlivade klimatpåverkande ämnen för EU:s miljöministrar. Andreas Carlgren kommer vid miljöministrarnas rådsmöte i Luxemburg i dag att särskilt ta upp vikten av kraftfulla utsläppsminskningar av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar.
– Sverige vill lyfta fram den starka klimatpåverkan som sotpartiklar, ozon och metan har vid sidan av långlivade klimatgaser såsom koldioxid. En minskning kan ge nödvändig snabb effekt för att nå det som är nödvändigt för klimatet, säger miljöminister Andreas Carlgren.
De kortlivade klimatpåverkande ämnena existerar endast en kort tid i atmosfären men har ändå en betydande effekt på klimatet.
– Med åtgärder som minskar klimatpåverkan från kortlivade ämnen kan uppvärmningen begränsas snabbare, klimatet skyddas på kort sikt och chanserna ökar att vi kan begränsa jordens medeltemperaturökning till maximalt två grader Celsius. Att minska utsläppen av långlivade växthusgaser och samtidigt minska utsläppen av kortlivade klimatpåverkande ämnen är två parallella spår som måste följas samtidigt för att klara klimatutmaningen, säger Andreas Carlgren.
Sverige vill att rådet och kommissionen ska beakta de kortlivade klimatpåverkande ämnena, s.k. short lived climate forcers, SLCF, i den framtida miljöpolitiken, t.ex. inom ramen för kommande revision av EU:s luftstrategi och takdirektiv.
Andreas Carlgren kommer också informera om att Sverige och Mexiko har tagit initiativ till ett särskilt miljöministermöte om kortlivade klimatpåverkande ämnen i Mexiko 12 september. Dessutom driver Sverige på och arbetar med UNEP och bl.a. Bangladesh för att ta fram en global aktionsplan för att minska utsläppen från klimatpåverkande ämnen. Sverige arbetar även med de klimatpåverkande luftföroreningarna som en prioriterad fråga under ordförandeskapet i Arktiska rådet.
Utsläppen av kortlivade klimatpåverkande ämnen sker på global nivå och är stora i Asien och Afrika. Förbränning av biomassa för matlagning är en stor utsläppskälla av sot. Att tillhandahålla bättre spisar för matlagning i utvecklingsländer är både en utvecklingsfråga och en klimat- och hälsofråga.
