Forskare vid Göteborgs universitet har upptäckt ett nytt nässeldjur som tycks ha etablerat sig i svenska vatten. Arten, som kommit hit med hjälp av den invaderande amerikanska kammaneten, kan vara samma djur som orsakar hudåkommor på badande i USA.
Forskare vid Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet, har i flera år följt invasionen av den amerikanska kammaneten Mnemiopsis. Nu har forskarna upptäckt att kammaneten kan ha fört med sig ytterligare en ny art till Sverige: ett marint nässeldjur som lever som parasit på kammaneten. Enligt forskarna kan det vara samma parasit som vållar problem i USA genom att orsaka hudåkommor på badande.
Nässeldjuret, som Göteborgsforskarna genom DNA-analyser tror sig ha identifierat som havsanemonen Edwardsiella, är vanligt förekommande i kammanetens naturliga livsmiljö i västra Atlanten men har inte tidigare påträffats i svenska vatten eller på någon annan plats dit kammaneten spridit sig. Det är nässeldjurets larver som parasiterar på kammaneten, och som orsakar hudirritationerna – som kanske kan ställa till problem även för svenska badare.
– Den amerikanska varianten av nässeldjuret ger upphov till en hudirritation som kallas ”sea bathers eruption”, vilket generellt inte kräver vård men som ger ganska stygga hudirritationer som sitter i några dagar. Men anemonen vi hittat är till förväxling lik en svensk anemon som heter Edwardsiella carnea, och vilken av arterna det är, eller om det verkligen rör sig om två skiljda arter, får vi först veta efter en fördjupad genetisk analys.
Skulle det vara den amerikanska Edwardsiella som kommit hit kan vi få se enstaka fall av ”sea bathers erruption” även i Sverige fram på höstkanten, tror Erik Selander:
– Dock har vi inte sett så extrema mängder av arten i svenska vatten som förekommer på den amerikanska östkusten. Anemonlarverna har dessutom haft sin peak i september, efter högsäsongen för svenska badare.
Erik Selander och hans kollegor registrerade parasiten under två olika mätningar 2007 och 2008. Vid den senare mätningen visade parasiten en tillväxt som var 40 procent större än kammanetens. Ur ekologisk synpunkt är etableringen därför inte bara av ondo.
– Kammanetens explosiva utbredning här och i till exempel Svarta havet tros bero på att maneten har färre naturliga fiender här än i sin naturliga miljö. Därför är det extra spännande att se vad som händer när det nu dykt upp en naturlig fiende till kammaneten. Eftersom parasiteringen är så hög finns förhoppningar om att arten kan bidra till att dämpa invasionen av kammaneter något, vilket vi sett på andra sidan Atlanten, säger Erik Selander.
Artikeln Parasitic anemone infects the invasive ctenophore Mnemiopsis leidyi in the North East Atlantic publiceras i tidskriften Biological Invasions majnummer.
Länk till artikel: http://www.springerlink.com/openurl.asp?genre=article&id=doi:10.1007/s10530-009-9552-y
Foto Erik Selander.
Bildtext Esb 025: Närbild på parasiten inuti den amerikanska kammaneten Mnemiopsis leydi
Esb026: När larven är tillräckligt stor lämnar den maneten och blir kortare och tjockare. Det är larverna som orsakar hudirritationer på grund av giftet i dess nässelceller. Oftast sker det när larver fastnat innanför till exempel badkläder.
Esb065: Parasiten som fullvuxen.
