4 december, 2009

Hälsoeffekt av vanlig plastkemikalie utreds

Monica Lind, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, har fått drygt 6,5 miljoner från Formas för att studera en vanligt förekommande plastkemikalies påverkan på människans hälsa.

– Vår hypotes är att BPA påverkar fettomsättningen redan vid mycket låga doser. Detta kan leda till ökad mängd bukfett som i sin tur är kopplat till högt blodtryck, störda blodfetter, samtt diabetes, och därmed till framtida hjärt-kärlsjukdom, säger Monica Lind.

I fokus för projektet står en av världens mest producerade och använda kemikalier, bisfenol A (BPA). Det är en fettlöslig och östrogenhärmande substans som används vid tillverkning av flera olika sorters vanliga plaster. Kemikalien finns bland annat i den plasthinna som finns på insidan av konservburkar och i många plastartiklar som ska tåla värme, bland annat i nappflaskor och i plastlådor för mat.

Djurstudier har visat att exponering för BPA i fosterstadiet bland annat kan innebära en påverkan på beteende, reproduktion och hjärnans utveckling samt risk för fetma och cancer. Monica Lind ska använda anslaget från Formas för att försöka ta reda på om exponering för BPA bidrar till uppkomst av fetma och hjärt-kärlsjukdom.

Vilka effekter som är väsentliga för människors hälsa, samt vilka halter av BPA som ger skadliga effekter, är frågor som är mycket omdebatterade. Kanadensiska hälsovårdsmyndigheten har redan för ett år sedan förbjudit användning av BPA i nappflaskor medan motsvarande amerikanska och europeiska myndigheter ännu inte fattat något beslut i frågan. Nyligen beviljade amerikanska forskningsfinansiären NIH och det amerikanska naturvårdsverket ett stort anslag till ett 20-tal forskargrupper i USA för studier om BPA:s påverkan på hälsa. Monica Lind har varit i kontakt med koordinatorn för dessa amerikanska forskargrupper och åker på måndag till USA för att träffa dem.

– Det är viktigt att knyta ihop sina kontakter för då får samtliga ut mer av sin forskning, säger Monica Lind som även samarbetar med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Karolinska institutet.