Suget efter biobränsle kommer att förändra skogsskötseln. Med tätare ungskogar och ny teknik kan bioenergigallring bidra med nya lönsamma bränslevolymer till energiförsörjningen. Det skriver Dan Bergström i en avhandling från SLU.
I dagens skogsbruk syftar röjning och gallring till att forma bestånd som i framtiden kan säljas som massaved och sågtimmer. Förutsättningarna håller dock på att förändras, genom högt uppsatta energi- och klimatpolitiska mål, i Sverige, i EU och globalt, och genom den växande efterfrågan på förnybar energi.
Täta ungskogar innehåller stora mängder biomassa. Endast en mindre del av denna biomassa är kommersiellt gångbar som massaved och sådana bestånd är dyra att röja. Den troliga framtida trenden här är att istället skörda hela träd för energiändamål. Dan Bergström från SLU i Umeå har i sitt doktorsarbete studerat en ny sådan gallringsmetod, s.k. krankorridorskörd. Metoden går ut på att klena träd i täta ungskogar avverkas i smala stråk eller korridorer in i bestånden och används till biobränsle. På så sätt kan ungskog bli en lönsam resurs i klimatarbetet och samtidigt kan träden som står kvar sannolikt utvecklas på ett bra sätt för framtida slutavverkning.
– Om man utför metoden på rätt sätt så syns ingen skillnad jämfört med konventionell gallring, säger Dan Bergström.
Merparten av biomassan tas tillvara för energiändamål, men en del näringsämnen lämnas kvar i skogen eftersom det går att använda teknik som avlägsnar löv och barr vid gallringen, vilket också ger mindre aska vid förbränningen. Metoden minskar också transportbehovet – och därmed koldioxidutsläppen – genom att materialet komprimeras innan transport. Fortfarande finns det dock mycket att förfina när det gäller teknikutveckling och här finns goda möjligheter för svenska teknikföretag.
Krankorridorskörd gör det möjligt att skörda stora, nya volymer skogsbränsle, något som är av stort intresse för ett land som Sverige där det årliga uttaget av biomassa närmar sig vad som idag är möjligt att ta ut. Täta ungskogar utgör cirka 12 procent eller 2,8 miljoner hektar av den beskogade arealen i Sverige, vilket gör att det handlar om cirka fem miljoner kubikmeter biomassa årligen för landet som helhet.
Resultaten visar att det kan vara lönsamt att börja sköta unga skogar på ett annat sätt än idag, så att de blir täta med hög volym biomassa.
