Svenskt friluftslivs alla lokalavdelningar över hela landet borgar för att människor får tillgång till aktiviteter och gemenskap i naturen. Friluftslivet är en verksam medicin mot försämrad folkhälsa. Att själv kunna stärka och förbättra sin hälsa är inte bara bra för den enskilde utan även en besparing av skattemedel. Nyligen meddelade Folkhälsoinstitutet i ett pressmeddelande att över hälften av svenskarna i åldrarna 65 till 84 år konsumerar blodtryckssänkande mediciner samt att en tredjedel i samma grupp dagligen äter läkemedel för att minska blodfetterna.
Forskare vid Lunds universitet har konstaterat att brist på fysisk aktivitet kostar samhället sex miljarder kronor varje år. Forskning har också visat att friluftsorganisationernas aktiva insatser leder till att människor lever ett aktivare och hälsosammare liv. Motion på recept samt förebyggande hälsofrämjande motionsinsatser som Svenskt Friluftsliv erbjuder kan såväl förlänga livet som ge ökad livskvalitet, samt dessutom ge kunskap om natur och miljö, rika naturupplevelser och social gemenskap. Dessvärre har friluftsorganisationernas viktiga bidrag till samhällsbygget alltför länge tagits för givet, och idag saknas en tillräcklig grundfinansiering. Detta leder till att allt fler organisationer har svårt att överleva och friluftslivets infrastruktur håller på att falla sönder.
Det svenska friluftslivet har närmare två miljoner medlemmar och får genom Miljödepartementet idag 25 miljoner i statligt stöd. Detta kan jämföras med idrotten som får 1,8 miljarder i stöd och ca tre miljoner medlemmar. Vi vill dock betona att det inte finns någon motsättning mellan friluftslivet och idrottsrörelsen. Tvärtom är såväl idrotten som friluftslivet viktiga för att sätta människor i rörelse för en bättre folkhälsa. Friluftsliv och idrott är dessutom ofta ömsesidigt stödjande. För många människor är det skönt att genom friluftslivets försorg få utöva fysiska aktiviteter utan krav på prestation, för andra är tävlingsmomentet i idrottsutövningen en stor sporre. Ökade resurser i form av ett friluftslyft skulle också bredda basen för svensk idrott. Många är de OS- och VM-medaljörer som börjat karriären inom friluftslivet, upptäckt sin talang och därefter tagit steget vidare in i elitidrotten. Ett exempel på att i olika faser i livet vara mer aktiv i antingen friluftslivet eller idrotten är Magdalena Forsberg, en av denna artikels undertecknare. Magdalena startade i friluftsrörelsen, blev elitidrottare och är nu är tillbaka i friluftsrörelsen igen.
I lågkonjunktur med hög arbetslöshet har friluftsrörelsen en än större betydelse. Friluftsorganisationerna erbjuder det sociala nätverket och ett aktivt alternativ som all erfarenhet visar förbättrar såväl fysisk som psykisk hälsa och underlättar vägen tillbaka från utanförskap. Det svenska friluftslivet behöver stärkas, för miljö- och naturinsiktens skull, för folkhälsans skull, för livskvalitetens och skattemedlens skull. Men framförallt för människans skull. Med ett friluftslyft kan den viktiga rörelsen få chans att utöva sin verksamhet på lokalplan med alla sina ideella krafter, på riksplan med nödvändig uppbackning i form av organisation och utbildningsresurser. En ökad satsning på friluftslivet skulle ge förbättrad folkhälsa för gammal som ung, fler barn och ungdomar skulle komma ut i naturen och få en chans att paddla, fiska, vandra eller hajka och fler människor skulle få hjälp att få en hälsosammare livsstil samt byta ensamhet och isolering mot social gemenskap och samhörighet. För varje miljon extra i stöd kan exempelvis ytterligare ca 10.000 fler barn få komma ut i naturen och pröva olika aktiviteter. Sverige behöver ett friluftslyft, och vi behöver det nu!
Stefan Nyström,
VD för Sportfiskarna och vice
ordförande Svenskt Friluftsliv
Anita Brodén,
riksdagsledamot Folkpartiet
Liberalerna
Magdalena Forsberg,
flerfaldig världsmästarinna i
skidskytte
