Bakom sommarens giftiga algblomningar döljer sig en kamp på liv och död. I en studie publicerad i ansedda tidskriften PNAS avslöjar forskare vid Göteborgs universitet att algblomningen skapas av att aggressiva alger dödar och skadar sina konkurrenter, för att kunna suga i sig deras näring. – Algernas beteende kan liknas med det man finner hos blodsugande insekter, säger forskaren Per Jonsson vid Institutionen för marin ekologi.
Giftiga algblomningar i hav och sjöar är en välkänd hälsorisk och en sommarplåga som medför stora kostnader för vattenrening, vattenbruk och turism. Fortfarande vet forskarna inte varför algblomningarna uppstår, och vad som får vissa arter av mikroalger att föröka sig och bilda täta blomningar. I en studie som publiceras i vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), presenterar forskare inom forskningsplattformen MARICE (marine chemical ecology) vid Göteborgs universitet en ny tänkbar förklaring till algblomningarnas uppkomst.
Den gällande teorin säger att algerna framställer giftet dels för att hämma konkurrerande arters tillväxt, dels för att skydda sig mot rovdjur. Men ur ett evolutionärt perspektiv är en sådan strategi knappast lönsam, visar studien. Havets turbulenta ytvatten gör att den enskilda algarten helt enkelt har svårt att få ensamrätt på effekten av ett konkurrenshämmande gift – alltså måste giftbildningen ha fler och andra orsaker.
Marinekologen Per Jonsson och hans kollegor visar att de konkurrenshämmande effekter som tidigare forskning funnit i själva verket bara är en sidoeffekt av ett betydligt mer aggressivt beteende, där giftiga alger skadar eller dödar konkurrerande alger för att komma åt näringen i deras celler.
–Man kan likna födoupptaget med det man finner hos blodsugande insekter, som till exempel myggor. Vår studie visar att denna stöld av näringsämnen kan vara en viktig mekanism vid uppkomst av giftiga planktonblomningar, säger Per Jonsson:
–Upptäckten kommer leda till vidare experimentella studier, som på sikt förhoppningsvis kan bidra till att lösa gåtan om algblomningarnas uppkomst.
Artikeln Formation of harmful algal blooms cannot be explained by allelopathic interactions publicerades i PNAS den 16 juni och är skriven av Per Jonsson, Henrik Pavia och Gunilla Toth, samtliga forskare vid Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet.
Bildtext: En ljusmikroskopisk bild av mikroalgen Chrysochromulina palpebralis. FOTO: Sergio Seoane.
Fakta:
MARICE är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram inom området marin kemisk ekologi. I programmet deltar forskare från institutionerna för marin ekologi, växt- och miljövetenskaper, cell- och molekylärbiologi och kemi. Läs mer om MARICE: http://www.marice.science.gu.se/english/
