8 juni, 2009

Sverige blev först med att K-märka fritidsbåtar

Sjöhistoriska museet är först ut i Europa med att k-märka fritidsbåtar. Museet har utnämnt åtta båtar som kulturhistoriskt intressanta. Och fler lär det bli framöver. I Sverige finns cirka en miljon fritidsbåtar och intresset hos svenskarna är enormt. Sjöhistoriska museet, som ingår in Statens maritima museer, har sedan 2001 k-märkt fartyg som tidigare gått i yrkesmässig trafik under svensk flagg – exempelvis skutor, passagerarångare och fiskefartyg. Nu startar museet även k-märkning av fritidsbåtar i Sverige och vill på så sätt uppmuntra dem som äger, vårdar, brukar och därmed bevarar en bit svensk kulturhistoria.

– Vi hoppas att k-märkningen ska göra ett spännande kulturarv mer synligt och höja statusen på den äldre fritidsbåtsflottan, säger Fredrik Blomqvist, intendent på Sjöhistoriska museet.

Under 1900-talets första hälft fanns många högkvalitativa träbåtsvarv i Sverige med framstående konstruktörer. Under folkhemmets tid utvecklades båtlivet till en folkrörelse genom en stor mängd ideella båtklubbar – varav många fortfarande är aktiva. Få länder har så många äldre träbåtar bevarade som Sverige.

K-märkningen är en ren kulturhistorisk värdering, utan kopplingar till lagstiftningar eller andra regelverk. Följande fritidsbåtar har nu blivit k-märkta av Sjöhistoriska museet:

SONJA
TYP: Motorkryssare KONSTRUKTÖR: Jac M Ivensen BYGGD: 1954, Gräddö varv MATERIAL: Trä ÄGARE: Pierre Dunbar, Värmdö, Stockholms län

Den norsk-svenske konstruktören var Jac M Iversen var mycket produktiv under ca 20 år och har ritat ett stort antal motorkryssare i olika storlekar. Motorkryssaren ”Sonja” är i mycket gott skick och har i huvudsak bibehållit sitt originalutseende. Båtens hela historik är exemplariskt dokumenterad. K-märkningen motiveras av att båten i sin helhet är så välbevarad och väl underhållen.

RIMA
TYP: Internationell 5 m jakt (segelbåt) KONSTRUKTION: Eric Salander BYGGD: 1937, Tynningö båtvarv MATERIAL: Trä ÄGARE: Claes Göran Eriksson, Styrbjörn Lindström och Joakim Weyde, Linköping, Östergötlands län

Den internationella 5m klassen hade en kort storhetstid under 1930-talet innan den slogs ut av andra klasser. Redan på 1950-talet byggdes många båtar om och försågs med ruff för att fungera som familjebåtar. I ”Rimas” fall nöjde sig 1960-talets ägare med att göra om båten från kappsegling till dagseglare. K-märkningen motiveras av att båten till stora delar är i originalskick. ”Rima” är idag än väl underhållen segelbåt med en väldokumenterad historia.

NABBEN II
TYP: Långedragsjulle (Segelbåt) KONSTRUKTÖR: Hjalmar Olsson BYGGD: 1932, Bröderna Karlsson, Svineviken Orust MATERIAL: Trä ÄGARE: Bengt Arne Runnerström, Uddevalla, Västra Götalands län

Av ”pojkbåtstyperna” var Långedragsjullarna av storlekarna 10 till 22 några av de mest spridda och uppskattade i landet. Liksom många andra små, enkla, klinkbyggda båtar har antalet decimerats kraftigt på senare år och de är idag tämligen sällsynta i gott bevarat skick. K-märkningen motiveras bl a av att detta är det första exemplaret av en senare mycket populär ”pojkbåtstyp”. Nuvarande ägare har återställt båten så att den när den sjösätts i år (2009) åter har sitt ursprungliga utseende. Forskning om båtens historik har varit tämligen ingående och fortgår även framledes.

MOTORBÅTEN
TYP: Archimedes Ruffbåt typ B KONSTRUKTÖR: Jac M Iversen BYGGD: 1930, okänt varv MATERIAL: Trä ÄGARE: Mikael Kyander, Rönninge, Stockholms län

”Motorbåten” är ett varsamt rustat exemplar av den serietillverkade ”folkmotorbåten” Archimedes. Den inköptes 1932 och brukades av sin ägare sparsamt fram till 1939 då den ställdes in i ett båthus. 2002 hittades den i orört tillstånd i samma båthus av nuvarande ägare. Han har grundbehandlat träet och snyggat upp ytskikten men i övrigt bevarat allt så som han fann det. Kvar finns ett specialsytt segel med tillhörande mast och fäste, tändstift med mera – ett unikt material. K-märkningen motiveras av att denna båt är ett välbevarat exemplar av en båttyp som utgjorde en av hörnpelarna i det svenska fritidsbåtslivets framväxt.

LILLI
TYP: Snipa (Motorbåt) KONSTRUKTÖR: Bröderna Olsson, Orust BYGGD: 1951, Kungsvikens varv, Orust MATERIAL: Trä ÄGARE: Daniel Näsman, Alnö, Västernorrlands län

Denna snipa är ett mycket gott exempel på en båttyp som var vanlig som fritidsbåt framförallt längs Norrlandskusten och Västkusten. Eftersom de brukades så flitigt så byggdes de ofta om för att på olika sätt anpassas till modernare synsätt på utseende och funktion. Det som gör ”Lilli” speciell är att hon inte genomgått några sådana förändringar. Ägaren har även ansträngt sig för, och lyckats väl med, att ta reda på båtens hela historia.

HELMY S/Y
TYP: Folkbåt (Segelbåt) KONSTRUKTÖR: Tord Sundén BYGGD: 1945, Helmer Gustavsson, Rotholmen MATERIAL: Trä ÄGARE: Eric Klintfält, Stockholm, Stockholms län

Folkbåten är en av Sveriges största segelbåtsklasser och förekommer i stort antal. ”Helmy S/Y” är en av de tidigast byggda folkbåtarna och idag i ett mycket gott originalskick. K-märkningen motiveras främst av det mycket goda originalskicket. Det är intressant att se en av de första båtarna i denna stora klass.

ESSO
TYP: Förruffad passbåt (Motorbåt) KONSTRUKTÖR: C. A. Fagerman (H. Forslund) BYGGD: 1930, AB Sjöexpress, Lidingö MATERIAL: Trä ÄGARE: Lars Mosén, Bromma, Stockholms län

Passbåten som typ finns i oändliga varianter, byggda för kortare färder. ”Esso” är av lite elegantare typ, kravellbyggd i mahogny. Den har skarpa slag och är därmed planande och byggd för stark motor och hög fart, vilket innebar högre inköpspris när den var ny. K-märkningen motiveras av båten är i gott skick. Allt väsentligt är bevarat och i originalskick. Den enda, men förståeliga förändringen är att motorn bytts flera gånger under båtens historia och nu är något större än originalet .

ARÖ I
TYP: Passbåt av märket Realloy Pilen (Motorbåt) KONSTRUKTION: Lage Eklund BYGGD: 1954, Livbåtsvarvet/Kordaverken, Orust MATERIAL: Plast och trä ÄGARE: Jan Olsson, Fristad och Anita Österlund, Borås, Västra Götalands län

Passbåten ”Arö I” av modell Realloy Pilen tillhör den första generationen båtar med plastskrov. Fortfarande behöll man vid denna tid dock däcket i trä. Eftersom materialutvecklingen snabbt gick vidare och även däcket snart tillverkades i plast hann modellen aldrig bli vanlig. K-märkningen motiveras av att båten återfått ett sådant skick som den hade då den var ny. Dessutom är båtar med kombinationen av plast och trä idag sällsynta – särskilt i så gott skick. Detaljnoggrannheten har varit mycket stor under renoveringen.

Foto: Lilli, numera K-märkt. Foto: Joakim Nyström.

Länk: www.sjohistoriska.se