Greenpeace flaggskepp Rainbow Warrior har inlett en dykexpedition till utsjöbankarna Fladen och Lilla Middelgrund i Kattegatt utanför Hallandskusten. Fram till den 21 april kommer flora och fauna samt eventuella skador på miljön i de två Natura 2000-områdena att dokumenteras av dykare och med undervattenskamera, s k drop cam. Expeditionen är en del i förberedelserna inför den utplacering av trålhinder i form av stora granitblock som Greenpeace planerar att genomföra i månadsskiftet augusti – september.
– Syftet med expeditionen är att undersöka de förekomster av känsliga och värdefulla miljöer som tidigare dokumenterats av forskare och myndigheter inför utplaceringen av trålhinder i områdena, säger Isadora Wronski, kampanjledare ombord på Rainbow Warrior.
Fladen och Lilla Middelgrund, som ligger ungefär 20 km utanför Varberg, ingår i det nätverk av Natura 2000-områden med känsliga miljöer som EU:s medlemsstater enligt habitatdirektivet är skyldiga att skydda från förstörelse. Sverige har enligt direktivet sex år på sig att införa skyddsåtgärder, annars bryter landet mot EU-lagstiftningen. Ytterst är det regeringen som bär ansvaret. Men trots att bottentrålning har identifierats av länsstyrelsen i Halland som ett hot mot flora och fauna är det fortfarande fritt fram att tråla överallt på utsjöbankarna.
Efter decennier av destruktivt fiske, föroreningar, grusutvinning och andra skadliga mänskliga aktiviteter hör Fladen och Lilla Middelgrund till de få europeiska havsområden som fortfarande har en stor biologisk mångfald.
– Ansvariga politiker har inte bara en juridisk skyldighet att stoppa förödelsen. Områdena är också viktiga för hela Kattegatts överlevnad. Det gör skyddet av de här och andra biologiskt viktiga områden till en moralisk skyldighet gentemot kommande generationer, säger Isadora Wronski.
Marina reservat, i ekonomisk zon, saknar idag i praktiken skydd från destruktivt fiske eftersom EU:s regler ger väldigt begränsade möjligheter för nationella myndigheter i medlemsländerna att reglera fisket i sina vatten.
Grundproblemet är att fisket lyder under fiskelagstiftning och havsmiljön under miljölagstiftningen. Det gör att lag står mot lag. Och idag är det alltid miljön som får ge efter för kortsiktiga fiskeintressen. Under Sveriges ordförandeskap i EU har regeringen en unik möjlighet att starta den reform av EU:s gemensamma fiskeripolitik som måste till för att lösa konflikten. Havsförvaltningen måste utgå från ekosystemansatsen, vilket innebär att även fiskbestånden ses som en del av ekosystemen. Ansvaret för just EU:s havsfrågor tog Sverige över redan vid årsskiftet.
– Krångliga regler är ingen ursäkt för att sitta med armarna i kors medan våra hav dör. Regeringen måste försöka, men hittills har inget gjorts, säger Isadora Wronski.
