Den invasiva kammaneten som har vänt upp och ner på marina ekosystem i bland annat Svarta havet har tidigare befarats kommit till Östersjön. Forskare vid Stockholms universitet har under hösten undersökt spridningen av kammaneten och funnit att proverna innehöll en helt annan art som aldrig förr hittats i Östersjöns vatten.
Bara för några få år sedan observerades några individer av den invasiva Amerikanska kammaneten Mnemiopsis leidyi för första gången på Sveriges västkust. Arten trivdes mycket bra i vårt vatten och population växte snabbt. Det var då man började ana att kammaneten var på väg uppåt i Östersjön. Men hur pass fort skulle detta ske?
Redan år 2007 kom alarmerande rapporter om att arten fanns i hela Östersjön, till och med i Bottniska viken. Man fann kammanetens ägg och larver, vilket tydde på att den trivdes. Hur skulle denna invasion påverka det redan känsliga marina ekosystemet?
För att undersöka och kartlägga distributionen av den Amerikanska kammanetens population mer exakt har forskare vid Stockholms universitet i samarbete med kollegor i Finland samlat in prover under hösten 2008.
– Vi blev minst sagt förvånade när de genetiska testerna visade att alla prov innehöll Mertensia, en helt annan art. Kammaneten Mertensia har aldrig förut observerats i Östersjön, men eftersom det är en arktisk välspridd art, så har den antagligen funnits här ganska länge, eftersom vi vet att flera arter har kommit hit från Ishavet under Östersjöns tidiga stadier, säger Elena Gorokhova, vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet.
Hon menar att det finns en risk att de morfologiska likheterna mellan dessa arter har vilselett forskarna vid tidigare studier också och i andra delar av Östersjön. Därför går det inte att lita på resultaten av undersökningarna år 2007, eftersom man inte artbestämde med hjälp av DNA då.
– Det kan tyckas att det är lite rörigt just nu kring var och vilka arter av kammanet som finns i våra vatten och man vet inte riktigt heller vad den “nya” arktiska kammaneten har för funktion eller hur länge den har funnits här. Den goda nyheten är ju att det verkar som att den invasiva Amerikanska kammaneten inte har tagit sig lika långt upp i Östersjön som man har befarat tidigare. Dessutom har vi utvecklat en bra molekulär teknik såsom genetisk fingerprinting för att kunna identifiera kammaneter och deras larver. Med hjälp av denna metod ska vi kartlägga kammaneternas förekomster och få en helhetsbild av olika arters spridning för att förutse möjliga effekter.
