Pressrelease från Statens Maritima museer: Regeringen tillsatte 2006 en utredning av det svenska havsmiljöarbetet, hur det kan förbättras nationellt och i samverkan med andra länder. I maj kom utredarnas betänkande med titeln ”En utvecklad havsmiljöförvaltning” (SOU 2008:48). Senast 29 augusti skulle remissvar vara lämnade till regeringskansliet. Statens maritima museer har lämnat sina synpunkter till regeringskansliet, trots att myndigheten inte finns med i listan över remissinstanser.
– Ämnet berör oss i hög grad, och många av tankarna i rapporten är bra, bland annat de om en framtida förvaltningsorganisation. Men Havsmiljöutredningens betänkande är helt inriktat mot naturmiljön. Utredarna har tyvärr exkluderat kulturmiljön, säger Björn Varenius, chef för kulturmiljöavdelningen vid Statens maritima museer som varit med och sammanställt remissvaret.
I sitt svar efterlyser de maritima museerna därför en bättre diskussion av hur kulturmiljöfrågorna ska beaktas. En bärande tanke i till exempel miljöbalken är att natur- och kulturvärdena är starkt sammanlänkande och att ett väsentlig mål för miljöpolitiken är att skydda kulturmiljön, menar Björn Varenius.
Ett tydligt exempel där kulturmiljö och naturmiljön går hand i hand är problemet med dumpning av ballastvatten. Enligt SMHI:s beräkningar kan varje år miljardtals kubikmeter ballastvatten komma att dumpas i södra Östersjön från passerande fraktfartyg. Det medför inte bara en risk för föroreningar utan också att havslevande arter från främmande vatten kan komma in och etablera sig i Östersjön.
– Ett skräckscenario för marinarkeologer är att skeppsmasken, eller Teredo navalis som den heter, anpassar sig till Östersjöns låga salthalt och sprider sig. Den finns redan nu i södra Östersjön och hotar de unika trävraken där, säger Björn Varenius.
I remissvaret understryker Statens maritima museer också behovet av samverkan när det gäller exploateringar i den ekonomiska zonen. Exempelvis påpekas behovet av att kunna styra trålfisket så att värdefulla vrak och andra lämningar kan skyddas från skador. Även andra slag av exploateringar som vindkraftparker kräver ett bättre samarbete mellan myndigheterna. Havsmiljöförvaltningen bör på ett naturligt sätt integrera kulturmiljöfrågorna, och då gärna enligt kulturminneslagens principer, även i de fall exploateringen äger rum i ekonomisk zon där kulturminneslagen inte är tillämplig.
Länk: www.maritima.se
