Det svenska friluftslivet representerar minst 35 miljarder kronor per år. Friluftslivet i Sverige representerar stora ekonomiska värden och friluftslivets upplevda värden uppgår ofta till höga belopp jämfört med andra näringar. Det visar en färsk rapport från Svenskt Friluftsliv.
.jpg)
Rapporten har tagits fram på Svenskt Friluftslivs initiativ med ambitionen att för första gången beskriva friluftslivets olika ekonomiska värden. Översikten omfattar upplevda värden, ekonomiska utgifter, ekonomisk omsättning och bidrag.
Studien har genomförts av Professor Peter Fredman (Mittuniversitetet/Etour), Lektor Linda Lundmark (Umeå universitet), Docent Mattias Boman och Professor Leif Mattsson (båda Sveriges Lantbruksuniversitet).
– Att uppmärksamma friluftslivets ekonomiska värden har stor betydelse för synen på hur vi nyttjar landskapet och friluftslivets ställning i stort. De senaste decenniernas utveckling inom besöksnäringen talar mycket för att landskapet som upplevelsemiljö kommer att få en allt större ekonomisk betydelse i framtiden. Vi lever i en värld med växande befolkning, ökad resursknapphet och i vissa länder en påfallande ökad ekonomisk utveckling. Tillgång till attraktiv natur för vila, avkoppling, motion, utmaning, samvaro och upplevelse är ett uttryck för hög livskvalitet hos många människor, säger Professor Peter Fredman.
– Vi har tidigare försökt beskriva de hälsoekonomiska effekterna av ett aktivt friluftsliv. Den studien visade att bristen på fysisk aktivitet kostar samhället 6 miljarder kronor per år. Nu lägger vi ytterligare en pusselbit för att beskriva friluftslivets ekonomiska relationer, säger Ulf Silvander, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.
Rapportförfattarna har systematiskt gått igenom den vetenskapliga litteraturen inom området. Dessutom har författarna gjort sammanställningar som är helt nya för sektorn som helhet. Baserat på resultaten i rapporten uppskattar Svenskt Friluftsliv att friluftslivet i Sverige representerar minst 35 miljarder kronor per år. Svenskt Friluftsliv är medvetna om att denna rapport inte är heltäckande för området. Det finns stora kunskapsluckor där ytterligare insatser behövs för att få en mer heltäckande och sammanhållen bild. Att identifiera dessa luckor har varit ett av målen för arbetet. Några av slutsatserna från rapporten är:
• Friluftslivet i Sverige representerar avsevärda ekonomiska värden sett till enskilda beräkningar, men det saknas mer systematiskt insamlad statistik. Den samlade bilden av friluftslivets ekonomiska värden som framträder i rapporten är fragmenterad och ofullständig.
• Friluftslivets och naturturismens kommersiella värden går i första hand till ”traditionella” varor och tjänster som resa, äta och bo. För det flesta utövare går endast en mindre del av de ekonomiska utgifterna till aktiviteter och upplevelser.
• Friluftsutövare lägger allt mer pengar på utrustning för deltagande i sitt friluftsliv, något som tydligt framgår av tillväxten i branschen för friluftsutrustning (outdoor). Friluftsutrustning är en tillväxtbransch som nästan fördubblat omsättningen sedan början av 2000-talet.
• Kommunerna satsar sannolikt mindre resurser på friluftsliv idag än för tio år sedan. Flera svenska myndigheter liksom EUs olika stödprogram är viktiga för friluftslivets förutsättningar, och satsar också ekonomiska resurser både som stöd och indirekt genom olika arbetsinsatser, men det är svårt att få en samlad bild på detta utan mer ingående granskning.
• Finansiering från traditionella forskningsfinansiärer går i relativt liten utsträckning till friluftsliv eller naturturism.
Foto: Göta kanalbolaget.
