19 juni, 2007

Sveriges sjömärken dokumenterade

En efterlängtad bok för alla fritidsbåtsägare, historieintresserade och sjöfarare har nu kommit: “Sjömärken – vägvisare och kulturminnen”. I tre års tid har författaren Johnny Söderlund på uppdrag av Statens maritima museer och Riksantikvarieämbetet inventerat och dokumenterat hundratals fasta sjömärken i svenska farvatten. Många av dem har han fångat med kamera från sittbrunnen i sin kajak. Lagom till sommarsäsongen presenteras arbetet i en generöst illustrerad bok att ha med sig ombord men som lika gärna kan avnjutas på landbacken.

Pressbilder: http://press.maritima.se

Flera böcker har under senare år utkommit om fyrar, men det är första gången någon tar sig an våra sjömärken. Johnny Söderlunds bok bygger på en genomgång av den officiella sjöfartslitteraturen från Johan Månssons sjöbok 1644 till Svensk Lots cirka 1950. Dessutom har omfattande studier vid Riksarkivet, Krigsarkivet, landsarkiv och Sjöfartsverkets arkiv genomförts.

Tidigt utmärktes farleder av lokalbefolkningen genom stenrösen, kasar eller enklare stångmärken och till en början fick skepparen själv hålla reda på allt detta. Sjökort med ordentlig utprickning kom först på 1800-talet.

Idag navigerar vi med stor precision med hjälp av GPS, men de gamla båkarna, stångmärkena och kumlen tjänar fortfarande sitt syfte och utgör ett stycke unik kulturhistoria. Många är vackra och bär fantasieggande namn. Vem blir inte nyfiken på Södra Syster, Likskär, Lördaghällan eller Fulingen? Ett stort antal hotas av förfall i takt med att de inte längre behövs för sjöfarten.

Tryggö röse vid inloppet till Sotenskanalen i Bohuslän uppfördes för 4000 år sedan och används än idag för sjöfarande. Stora, synliga träd har länge fungerat som sjömärken och försågs med spira och tavla för att öka synbarheten. Liksom för övriga sjömärken finns prydliga ritningar över märkesträden i Lotsstyrelsens arkiv, konstverk som handmålats med akvarellfärger. Idag finns tre träd markerade på sjökortet. Även högt belägna byggnader såsom kyrkor har använts som känningsmärken, däribland Öja Kyrka vid Burgsvik på Gotland som dessutom ensam förmår skapa en enslinje.

I boken får vi också lära känna ett par udda sjömärken, som Dassastenen i Karlshamn. Där fanns ett grund som skärgårdsborna positionsbestämde efter en enslinje mellan en liten udde och ett dass. När den nye husägaren rev dasset kom en upprörd delegation fiskare och frågade varför han berövat dem möjlighet att navigera!

“Sjömärken – vägvisare och kulturminnen” innehåller över 280 fotografier och ritningar. I de inledande kapitlen presenteras sjömärken ur ett historiskt perspektiv, därefter följer ett antal kapitel om specifika typer. Slutligen en registerdel med kortfattade fakta om 429 sjömärken, från Svinesund till Haparanda.